|

All the Kinds of Karma

1 Leave a comment on block 1 0

 

 

All the Kinds of Karma

The correlations between

actions and their consequences,

according to the Buddha

 

translated by Dr. Eric Wu

with Geshe Michael Roach & Yan Tang


 

 

 

 

Copyright © 2018 individually by Dr. Eric Wu & Geshe Michael Roach.

All rights reserved.

 

 

Sections may be reproduced with the authors’ permission.  Please contact:

geshemichael@gmail.com

 

 

 

Volume 90 of the Diamond Cutter Classics Series

 

Diamond Cutter Press

6490 Arizona Route 179A

Sedona, Arizona 86351

USA


 

 

 

 

Table of Contents

 

Introduction…………………………………………………………………………. @

 

Translation of All the Kinds of Karma………………………………………….. 4

 

The title, and a prostration………………………………………………………………………… 4

 

How the teaching was given……………………………………………………………………… 5

 

The kinds of karma that shorten our life…………………………………………………… 7

 

The kinds of karma that lengthen our life……………………………………………….. 11

 

The kinds of karma that cause illness………………………………………………………. 13

 

The kinds of karma that prevent illness…………………………………………………… 15

 

The kinds of karma that make you unattractive…………………………………….. 16

 

The kinds of karma that make you attractive………………………………………….. 18

 

Appendices………………………………………………………………………….. @

 

Comparative List of Names of Divine Beings & Places…………………………….. @

 

Bibliography of works originally written in Sanskrit………………………………… @

 

Bibliography of works originally written in Tibetan…………………………………. @

 

 

 

 

 

All the Kinds of Karma:

The correlations between

actions and their consequences,

according to the Buddha

 

 

 

The title, and a prostration

 

[section 1]

[f. 455a] ,,RGYA GAR SKAD [f. 455b] DU, KARMA BI BHANGGA,

 

In the language of India, this teaching is known as the Karma Vibhanga.[1]

 

 

2 Leave a comment on block 2 0

[2]

BOD SKAD DU, LAS RNAM PAR ‘BYED PA,

 

In the language of Tibet, it is called Le Nampar Jepa.  [In English, this is All the Kinds of Karma.]

 

 

3 Leave a comment on block 3 0

[3]

BAM PO DANG PO,

 

Here begins the first division of the text.[2]

 

 

4 Leave a comment on block 4 0

[4]

SANGS RGYAS DANG, BYANG CHUB SEMS DPA’ THAMS CAD LA PHYAG ‘TSAL LO,,

 

I bow down to all the Buddhas and bodhisattvas.[3]

 

 

 

How the teaching was given

5 Leave a comment on block 5 0

[5]

‘DI SKAD BDAG GIS THOS PA DUS GCIG NA,

 

These words once I heard.

 

 

6 Leave a comment on block 6 0

[6]

BCOM LDAN ‘DAS MNYAN YOD NA RGYAL BU RGYAL BYED GYI TSAL MGON MED ZAS SBYIN GYI KUN DGA’ BA NA BZHUGS TE,

 

The Conqueror was residing in the park of Anatha Pindada, located within the gardens of Prince Jeta, near the city of Shravasti.

 

 

7 Leave a comment on block 7 0

[7]

DER BCOM LDAN ‘DAS KYIS BRAM ZE’I KHYE’U SHU KA LA BKA’ STZAL BA,

 

There, the Conqueror spoke the following to a young Brahmin, whose name was Shuka.

 

 

8 Leave a comment on block 8 0

[8]

BRAM ZE’I KHYE’U, KHYOD LA LAS RNAM PAR ‘BYED PA BSTAN GYI {%Levi: GYIS}, DE LEGS PAR SHIN TU NYON LA YID LA ZUNGS SHIG DANG NGAS BSHAD KYI,

 

Young Brahmin, I will teach you all the different kinds of karma.  Listen then well, and keep it in your mind—and then I will give you the explanation.

 

 

9 Leave a comment on block 9 0

[9]

BCOM LDAN ‘DAS, DE LTAR BGYI’O ZHES NAS BRAM ZE’I KHYE’U SHU KA BCOM LDAN ‘DAS LA PHYIR NYAN PA DANG, BCOM LDAN ‘DAS KYIS DE LA ‘DI SKAD CES BKA’ STZAL TO,,

 

“O Conqueror, thus shall I do,” replied the youth; he sat and began to listen, attentively.  And then the Conqueror spoke to him these words.

 

 

10 Leave a comment on block 10 0

[10]

BRAM ZE’I BU, NGAS NI SEMS CAN RNAMS BDAG GI LAS LAS SU GYUR PA, LAS KYI RGYU LAS SKYES PA, LAS SKAL BA LA SPYOD PA, LAS LA BRTEN PAR GSUNGS TE,

 

Young Brahmin, I teach people how their actions become karma; I teach them how they have been born from the cause of the karma; I teach them how they live in the justice of their karma, meaning how they get exactly what they deserve.  And now I will teach you what to do in the future; why indeed you should rely on karma.

 

 

11 Leave a comment on block 11 0

[11]

BRAM ZE’I BU, LAS NI ‘DI LTA STE, SEMS CAN RNAMS RAB DANG, ‘BRING DANG, THA MAR RNAM PAR ‘BYED DO,,

 

Let me tell you, young man, what karma is like.  Karma creates the divisions between people.  It puts some people into the higher classes, it puts some into the middle classes, and it puts some into the lowest classes.

 

 

The kinds of karma that shorten our life

 

12 Leave a comment on block 12 0

[12]

DE NI ‘DI LTAR TSE THUNG BAR ‘GYUR BA’I LAS YOD DE, DE LA TSE THUNG BAR ‘GYUR BA’I LAS GANG ZHE NA, DE NI SROG GCOD PA DANG, SROG GCOD PA LA RJES SU DGA’ BA DANG, SROG GCOD PA’I LEGS PA BRJOD PA DANG,

 

For example, there exist kinds of karma which make your life shorter.  I will list them for you here:

 

¨ Killing any living being.

 

¨ Being happy that someone has killed any living being.

 

¨ Speaking in a positive way about it when someone kills

any living being.

 

 

13 Leave a comment on block 13 0

[13]

MI MDZA’ BA TSE ‘PHO BAR BSKUL BA DANG, MI MDZA’ BA TSE ‘PHOS [f. 456a] NA LEGS PAR BRJOD PA DANG,

 

¨ Doing what you can to see that people you don’t like pass away.

 

¨ Speaking positively about it when someone you don’t like does pass away.

 

 

14 Leave a comment on block 14 0

[14]

MNGAL NAS TSE ‘PHO BAR BYED PA DANG, MNGAL NAS TSE ‘PHO BA’I LEGS PA BRJOD PA DANG,

 

¨ Causing an abortion.

 

¨ Speaking positively about it when someone does have an abortion.

 

 

15 Leave a comment on block 15 0

[15]

MA HE DANG, BA LANG DANG, PHA LA {%PHAG [Levi]} DANG, BYA LA SOGS PA BSAD PAR ‘GYUR BA’I RTEN ‘CHA’ ZHING,

 

¨ Setting up an altar where beings such as water buffalos, cows, pigs, chickens, or other creatures are sacrificed.[4]

 

 

16 Leave a comment on block 16 0

[16]

MCHOD SBYIN DE BTZUGS PAS BU TSA DANG, SKYE BO GZHAN LA PHAN PAR ‘DOD PA RNAMS DANG, ‘JIGS PAS NYEN PA RNAMS KYI LUGS SU GYUR CING SEMS CAN GSOD PAR ‘GYUR BA STE,

 

¨ Sacrificing animals because you believe that it is a way to help your descendants, or other people—or to protect these persons from harm.

 

 

17 Leave a comment on block 17 0

[17]

DPER NA, GRONG KHYER KAS MARYA NA DGE SLONG DGRA BCOM PA GCIG CIG KHYIM ZHIG GI SGO NA ‘DUG ‘DUG NA,

 

I’ll tell you a story that will be an example for all this.  There was a monk who lived in Kasmarya,[5] a city here in India.  The monk had already reached the level of an enemy destroyer.[6]  One day, he was sitting enjoying the day on the porch of one of the houses there.

 

 

18 Leave a comment on block 18 0

[18]

KHYIM DE’I THAD KA LAM PO CHE NAS PHYUGS SHIG SGRA ‘BYIN CING KHRID PA DGE SLONG DES MTHONG NAS KYI HUD AE MA GA LA SRID CES BYAS PA DANG,

 

Right in front of the porch was a busy street.  The monk saw someone leading a cow on a rope down the street; the cow was screaming in terror.  The monk suddenly cried out, “Oh no!  How could it be!”

 

 

19 Leave a comment on block 19 0

[19]

MI DAG GIS DGE SLONG DE LA, SLOB DPON, CI ZHIG DE SKAD DU KYI HUD AE MA GA LA SRID CES BYA BA’I SGRA BRJOD CES DRIS NA,

 

The people with the monk on the porch asked him, “Master, what is it?  Why did you cry out; why did you say ‘Oh no! How could it be!’?”

 

 

20 Leave a comment on block 20 0

[20]

DES SMRAS PA, DE NI MA DAD PA RNAMS LA SMRA BAR YANG MI BYA BA ZHIG STE SGOS KYIS SMRA’O ZHES NAS,

 

The monk replied, “I’ll tell you what it is, but let’s go speak in private.  What I’m going to tell you is not something that people with no faith should be hearing.”

 

 

21 Leave a comment on block 21 0

[21]

DES SMRAS PA, PHYUGS PA BI {%PHA BI} LTAR SGRA ‘BYIN CING KHRID PA PHA BIS SNGON TSONG BA PHYUG PO ZHIG TU RED PA’I TSE,

 

When they were alone, he confided: “That cow that we saw out there—the one that was screaming as it was led down the street, was in his past life a wealthy businessman.

 

 

22 Leave a comment on block 22 0

[22]

RTEN BTZUGS TA {%TE} LO TE LO DUS KYI MCHOD SBYIN BYAS NAS, DES DER PHYUGS MANG PO DAG KYANG BSAD, TSE ‘PHO KAR YANG BUL {%BU LA} BOS TE SMRAS PA,

 

“He set up a special altar, and once every year he had animals sacrificed upon it—and in the course of these sacrifices they killed many cows.  On his deathbed, he summoned his son and told him the following.

 

 

23 Leave a comment on block 23 0

[23]

BU KHYOD NGA LA BYAMS ZHA {%ZHE} NA, PHYUGS KYI MCHOD SBYIN LO DUS SU BYA BA ‘DI NGA TSE ‘PHOS NAS [f. 456b] KYANG RTAG PAR GYIS SHIG CES BSGO NAS, BUS KYANG DE LTAR BGYI’O ZHES TE DE BZHIN DU MNYAN TO,,

 

“’If you love me, my son, then I ask you to always continue these annual sacrifices, after I am gone.’  The son responded to these directions by saying, ‘Of course Father, I’ll do exactly as you say.’

 

 

24 Leave a comment on block 24 0

[24]

DE NAS MI DE TSE ‘PHOS BA DANG, GTI MUG LAS BYUNG BA’I SROG GCOD PA DANG LDAN PAS BDAG GI KHYIM DU PHYUGS SU SKYES NAS DE DER YANG DANG, YANG SKYES SHING BSAD BSAD PA LAS LAN ‘DI DANG DRUG STE DE YANG KHRID PA YIN NO ZHES NAS, DGE SLONG DES PHYUGS DE LA SNYING BRTZE BAS ‘DI SKAD CES SMRAS SO,,

 

“The father did die, and because—out of ignorance—he had been taking life, he was reborn as a cow belonging to the very same family.  And then he was killed on the altar; and then he was reborn there once again; and he was killed on the altar again.  And now this will be the sixth time he’s been slaughtered.”  And then the monk spoke the following lines, out of compassion for the cow:

 

 

25 Leave a comment on block 25 0

[25]

RTEN KYANG KHYOD BDAG GIS BTZUGS,

MCHOD SBYIN YANG KHYOD BDAG GIS BYAS,

PHYUGS MANG POR YANG KHYOD BDAG GIS BSAD NA,

 

Who set up the altar?  You did it yourself.

Who made the sacrifices?  You did them yourself.

Who killed so many cows?  You did it yourself.

 

 

26 Leave a comment on block 26 0

[26]

NGE {%DE} DE SKAD DU DON MED PA BOS PAS CI LA PHAN ZHES BRJOD PA LTA BU STE, DE LTA BU’I RTEN BTZUGS PA DANG DMAG LTA BU MI DANG RTA LA SOGS PA SEMS CAN MANG PO DNGOG PA LA LTA BA DANG ‘THAB MO’I CHA BYAD LA DGA’ BA LTA BU STE,

 

And it wasn’t without purpose that the monk cried out—for that would be of help to no one.  Rather, we are meant to learn something about actions like setting up these kinds of altars; on down even to actions such as enjoying the spectacle of battle, where many living beings—humans and horses and the like—are torn from this life.  Or even taking an interest in souvenirs from a war.[7]

 

 

27 Leave a comment on block 27 0

[27]

NAG PO YOD PA’I MDO LAS BCOM LDAN ‘DAS KYIS GSUNGS PA, KUN DGA’ BO, SROG GCOD PA LA BSTEN CING GOMS PAR BYAS PA DANG MANG DU BYAS PA NI SEMS CAN DMYAL BAR SKYE BA’I RGYUR ‘GYUR RO, ,DUD ‘GRO’I SKYE GNAS SU SKYE BA’I RGYUR ‘GYUR RO, ,YI DVAGS SU SKYE BA’I RGYUR ‘GYUR RO ZHES GSUNGS TE, SROG GCOD BA NI NYUNG ZHING CHUNG YANG RNAM PAR SMIN PA TSE THUNG BAR ‘GYUR RO,,

 

In the Sutra on Darkness the Conqueror has as well spoken:

 

O Ananda, those who commit the act of taking the life of any living thing; and who do this on a regular basis, and kill many times over, are setting up the causes for a rebirth into the realm of hell; or into the realm of the animals; or into the realm of the craving spirits.[8]

 

The point is that—even if all we do is kill living things occasionally, or kill even a small creature, then it creates karmic seeds for our life to be shorter than it would have been.

 

 

 

The kinds of karma that lengthen our life

 

28 Leave a comment on block 28 0

[28]

DE LA TSE RING BAR ‘GYUR BA’I LAS YOD DE, DE GANG ZHE NA, DE NI SROG GCOD PA SPANGS PA DANG, SROG GCOD PA SPANGS [f. 457a] PA’I LEGS PA BRJOD PA DANG, DE LA BSKUL BA DANG, DE’I LEGS PA BRJOD PA DANG,

 

The Buddha continued:

 

Now there are also kinds of karma which lengthen our life.  Here is a list:

 

¨ Stop taking the life of any living being at all.

 

¨ Speak well of those who have given up taking the life of any being.

 

¨ Encourage others not to take any life.

 

¨ Speak well even of those who encourage others not to take life.

 

 

29 Leave a comment on block 29 0

[29]

GSAD PAR BYA BA’I MI DANG, BA LANG DANG, PHAG DANG, BYA LA SOGS PA SROG BYIN PA DANG,

 

¨ Protect the lives of humans who are in danger of being killed.

 

¨ Protect the lives of animals who are in danger of losing their lives, whether they be cows, or pigs, or chickens, or any other kind of living creature.

 

 

30 Leave a comment on block 30 0

[30]

SEMS CAN ‘JIGS PAS NYEN PA RNAMS LA MI ‘JIGS PA SBYIN PA DANG, SEMS CAN MGON MED PA RNAMS LA SNYING RJE’I SEMS BSKYED PA DANG,

 

¨ Offer comfort and safety to any living being who is faced with any kind of fear.

 

¨ Learn to feel compassion for any living being who has no one to protect them.

 

 

31 Leave a comment on block 31 0

[31]

NAD PA DANG, BYIS PA DANG, RGAN PA RNAMS LA BYAMS PA’I SEMS BSKYED PA DANG, DE DAG LA ZAS KYI SBYIN PA BYED PA DANG, SLONG PA LA BYAMS PA’I SEMS BSKYED PA DANG, DMAG LA SOGS PA SNGAR SMON PA THAMS CAD BZLOG STE, DGE BA’I PHYOGS BYAS PA DANG,

 

¨ Learn to feel love for the sick, and children, and for the elderly.

 

¨ Help them in material ways, with food for example.

 

¨ Love the poor, and help them.

 

¨ Recognize your previous attraction to things like watching reports or enactments of war and such violence, and to stop it.

 

¨ Do any kind of good that you can.

 

 

32 Leave a comment on block 32 0

[32]

DE BZHIN DU MCHOD RTEN DANG GTZUG LAG KHANG ZHIG PA DAG BCOS LEGS BYAS PA STE,

 

¨ Restore temples or other places of worship which have fallen into disrepair, or been destroyed.

 

 

33 Leave a comment on block 33 0

[33]

MDO DE NYID LAS,

 

,ZHIG CING RAL BA SUS BCOS PA,

,DE LA TSE ‘PHROG BDUD MI ‘BYUNG,

 

The same sutra says,

 

The demons who steal life

Can never touch

Those who restore holy places

That are destroyed or damaged.[9]

 

 

34 Leave a comment on block 34 0

[34]

,ZHES GSUNGS PA LTA BU STE, LAS DE LTA BU NI TSE RING BAR ‘GYUR BA’O,,

 

Words like these instruct us, in the karma to make our life longer.

 

 

 

The kinds of karma that cause illness

 

35 Leave a comment on block 35 0

[35]

DE LA NAD MANG BAR ‘GYUR BA’I LAS YOD DE, DE GANG ZHE NA, DE NI KHRO BA DANG, KHU TSUR DANG, THAL MOS RDEG PA DANG,

 

Lord Buddha continued—

 

There are other kinds of karma that cause us to fall ill frequently.  Here is a list:

 

¨ Being upset or angry.

 

¨ Striking another living being with our fist, or even our open hand.

 

 

36 Leave a comment on block 36 0

[36]

KHU TSUR DANG, THAL MOS RDEG PA LA RJES SU DGA’ BA DANG, KHU TSUR DANG, THAL MOS RDEG PA’I YON TAN BRJOD PA DANG, DE LA BSKUL BA DANG,

 

¨ Being happy when anyone has struck any living being with their fist, or their open hand.

 

¨ Talking about how good it would be to strike a certain living being or beings, whether it be with a fist or an open hand.[10]

 

¨ Encouraging someone else to actually do so.

 

 

37 Leave a comment on block 37 0

[37]

PHA MA’I SEMS DANG LUS MI BDE BAR BYAS PA DANG, RAB TU ‘BYUNG BA TSUL KHRIMS DANG LDAN PA DAG GI [f. 457b] SEMS MI BDE BAR BYAS PA DANG,

 

¨ Disturbing the hearts, or hurting the bodies, of our parents in any way.

 

¨ Disturbing the heart of any moral, ordained person.

 

 

38 Leave a comment on block 38 0

[38]

MI MDZA’ BA NAD KYIS BTAB PA LA DGA’ BAR SEMS PA DANG, MI MDZA’ BA NAD SOS NA MI DGA’ BAR SEMS PA DANG, NAD PA LA SMAN MA YIN PA BYIN PA DANG, ZAS MA ZHU BAR BSTABS PA, LAS DE LTA BU NI NAD MANG BAR ‘GYUR RO,,

 

¨ Being happy when someone you don’t like falls ill.

 

¨ Being unhappy when someone you don’t like recovers from a sickness.

 

¨ Giving a sick person something to eat or drink which would hurt them further.

 

¨ Giving a sick person food that would be difficult for them to digest, and thus hurt their recovery.

 

These then are actions which can cause you to fall ill more frequently.

 

 

 

The kinds of karma that prevent illness

 

39 Leave a comment on block 39 0

[39]

DE LA NAD NYUNG BAR ‘GYUR BA’I LAS YOD DE, DE GANG ZHE NA, DE NI THAL MO DANG, KHU TSUR GYIS RDEG PA {%RDEG PA SPONG BA} DANG, THAL MO DANG, KHU TSUR GYIS RDEG PA SPONG BAR BSKUL BA DANG, DE’I YON TAN BRJOD PA DANG, DE LA RJES SU DGA’ BA DANG,

 

Lord Buddha then said—

 

There are certain kinds of karma that can prevent illness.  Here again is a list:

 

¨ Never strike another living being, be it with your fist or your open hand.

 

¨ Never encourage another person to strike any living being, either with the fist or the open hand.

 

¨ Never say good things about the act of striking any living being, be it with the fist or the open hand.

 

¨ Never feel happy that someone has done so.

 

 

40 Leave a comment on block 40 0

[40]

PHA MA NA BA’I RIM GRO BYED PA DANG, KHYIM PA DANG, RAB TU BYUNG BA DANG, RGAN NAM, GZHON YANG RUNG STE, NA NA RIM GRO BYED PA DANG,

 

¨ Serve your parents when they are sick.

 

¨ Always serve others who are sick, whether it be a layperson; an ordained person; someone who is your elder, or even someone who is younger.

 

 

41 Leave a comment on block 41 0

[41]

MI MDZA’ BA NA’ANG MI DGA’ BAR SEMS PA DANG, DE’I NAD SOS NA DGA’ BAR SEMS PA DANG, SMAN GYI SBYIN PA BYED PA DANG, KHA ZAS ZHU NAS STOBS PA STE, LAS DE LTA BU NI NAD NYUNG BAR ‘GYUR RO,,

 

¨ Never feel satisfaction that someone you don’t like has fallen ill.

 

¨ Never feel unhappy that someone you don’t like has recovered from an illness.

 

¨ Offer medicine to those who are ill.

 

¨ Offer them food which will help them recover.

 

 

These are the kinds of karma that can prevent illness.

 

 

 

The kinds of karma that make you unattractive

 

42 Leave a comment on block 42 0

[42]

DE LA KHA DOG MI SDUG PAR ‘GYUR PA’I LAS YOD DE, DE GANG ZHE NA, DE NI KHRO BA DANG, ‘KHON DU ‘DZIN PA DANG, ‘CHAB PA DANG, TSIG PA DANG,

 

Lord Buddha continued—

 

There are other kinds of karma that make you unattractive.  Here is a list:

 

¨ Anger towards any living being.

 

¨ Holding on to this anger afterwards.

 

¨ Hidden resentment towards any living being.

 

¨ Starting to feel upset at any living being.

 

 

43 Leave a comment on block 43 0

[43]

PHA MA LA NGAN DU BRJOD PA DANG, KHYIM PA DANG, RAB TU BYUNG BA RGAN GZHON LA NGAN DU BRJONG {%BRJOD} PA DANG,

 

¨ Saying bad things to your parents.

 

¨ Saying bad things to anyone, whether they be laypeople or the ordained, and whether they be older than you or younger.

 

 

44 Leave a comment on block 44 0

[44]

MCHOD RTEN DANG, GTZUG LAG KHANG DANG, MCHOD RTEN GYI SA GZHI MI SDUG PAR BYAS PA DANG,

 

¨ Causing temples or other places of worship to look less than beautiful.

 

¨ Causing the area around such places to look less than beautiful.

 

 

45 Leave a comment on block 45 0

[45]

MCHOD RTEN DANG, SKU GZUGS KYI MAR ME BSAD PA DANG,

 

¨ Extinguishing lamps or lights offered to a place of worship.

 

¨ Extinguishing lamps or lights offered to a holy image.

 

 

46 Leave a comment on block 46 0

[46]

SEMS CAN KHA DOG MI SDUG PA RNAMS LA [f. 458a] PHYAS ‘DOGS PA DANG,

 

¨ Saying unkind words to or about any person or other being who is themselves unattractive.

 

 

47 Leave a comment on block 47 0

[47]

GTZANG SBRA CHUNG BA STE, LAS DE LTA BU NI KHA DOG MI SDUG PAR ‘GYUR BA’O,,

 

¨ Failing to maintain your personal hygiene, and the cleanliness of where you live.

 

 

All these are kinds of karma for being unattractive.

 

 

 

The kinds of karma that make you attractive

 

Lord Buddha continued on:

 

There are other kinds of karma that make you attractive.  Here is a list—

 

 

 

To be continued!

 

 

 

 

 

 

Appendices

 

 

 

 

 

Sanskrit edition of the sutra

 

What follows is a Sanskrit edition of the sutra (from Sylvain Levi; see bibliography).  It does not entirely match the standard and well-edited Tibetan edition upon which we have based the present translation, but in many parts it is exactly the same, and exciting to work with.

 

We have included it here for the benefit of students, and inserted the corresponding section numbers of the translation.  In some places, Levi has abbreviated words; where the replacement is simple we have restored these sections, and otherwise indicated them with a caret mark ^.

 

Sanskrit editions over the centuries were copied out by hand each time (rather than printed from a standardized block, as in Tibet), and so there are very numerous differences between the manuscripts.  We have not attempted to make any corrections; a standard Sanskrit edition of the work is a huge project in itself and will have to await a later date and more resources.

 

¨ ¨ ¨

 

 

49 Leave a comment on block 49 0

[p. 21]

Mahākarmavibhaṃga

 

 

Om namo Bhagavate Mañjuśriye Kumārabhūtāya.

 

Śaṃkhakṣīrendukundasphaṭikahimadalakṣaumaśubhrābhragauraiś cañcatspaṣṭāṭṭahāsair gaganatalagataiś chattrapaṃkty [ātapatraiḥ] stavyair bhūr bhāti yasya tridaśanaragarutsiddhagandharvajuṣṭaiḥ prahvās taṃ sarva eva praṇamata satatam Buddham ādityabandhum.

 

Divyaiś candanacūrṇamiśranikarair mandānilodbhāsitair vīṇāveṇumṛdaṃgadundubhiravair gandharvagītisvaraiḥ yo jātaḥ kṣitipālakaḥ pracalayan kṛtsnaṃ trilokālayaṃ sarvajñāya niruddhasarvagataye Buddhāya tasmai namaḥ.

 

Bhagavatā sūtram bhāṣitam.

 

50 Leave a comment on block 50 0

[5-6]

Evam mayā śrutam ekasmin samaye Bhagavān Śrāvastyāṃ viharati sma.  Jetavane Anāthapiṇḍadasyārāme.  Atha Bhagavān pūrvāhṇe nivāsya pātracīvaram ādāya Śrāvastyām piṇḍāya prāvikṣat.  Sāvadānaṃ Śrāvastyām piṇḍopacaraṇam.

 

51 Leave a comment on block 51 0

[7]

Yena Śukasya māṇavasya Taudeyaputrasya [p. 22] niveśanaṃ tenopasaṃkrāntaḥ.  Tena khalu punaḥ samayena Śukasya māṇavasya Taudeyaputrasya niveśane śaṃkhakuñjaro goṇikāstṛte paryaṃke niṣaṇṇaḥ.  Aśmantakopadhānāyāṃ kāṃsyapātryāṃ śālimāṃsodanam bhuṃkte.  Bhagavān adrākṣīt śaṃkhakuñjaraṃ goṇikāstṛte paryaṃke niṣaṇṇam aśmantakopādhānāyāṃ kāṃsyapātryām paribhuñjānam.  Adrākṣīt śaṃkhakuñjaro Bhagavantaṃ dvāramūle gatvā ca punar bukkati.  Atha Bhagavān śaṃkhakuñjaram etad avocat.  Etad api te śaṃkha [cittaṃ] na damayati yad asi bhokārād bukkāram āgataḥ.  Evam ukte śaṃkhakuñjaro ’tiśayitaroṣaś caṇḍībhūto ’nāttamanā goṇikāstṛtāt paryaṃkād avatīryādhastāt paryaṃkasya dārusyandanikāyāṃ niṣaṇṇaḥ.  Tena khalu punaḥ samayena Śuko māṇavas [p. 23] Taudeyaputro bahir gato ’bhūt kenacid eva karaṇīyena.  Athāgacchac chuko māṇavas Taudeyaputraḥ.  Adrākṣīt Śuko māṇavas Taudeyaputraś [p. 24] śaṃkhakuñjaram adhastād dārusyandanikāyām prapatitam. Dṛṣṭvājanam āmantrayate.  Kena vo yuṣmākaṃ śaṇkhakuñjaraḥ [p. 25] kiṃcid uktaḥ.  Ko ’smākaṃ madhye madīyaputraṃ śaṃkhakuñjaraṃ kiṃcid vakṣyati.  Api tv āgato ’bhūt śramaṇo Gautamaḥ dvāramūle [p. 26] ’vasthitaṃ tam ittham bukkati.  Tam enaṃ śramaṇo Gautama evam āha.  Etad api te śaṃkha na damayati yad asi bhokārād bukkāram āgataḥ.  Evam ukte śaṃkhakuñjaro ’tiśayitakupitaś caṇḍībhūto ’nāttamanā goṇikāstṛtāt paryaṃkād avatīryādhastāt paryaṃkasya dārusyandanikāyāṃ niṣaṇṇaḥ.  Atha Śukaḥ (kro)dhābhiṣaktaḥ kupitas caṇḍībhūto ’nāttamanā goṇikān niṣkramya yena Jetavanam Anāthapiṇḍadasyārāmas tenopasaṃkrāntaḥ tena khalu punaḥ samayena Bhagavān anekaśatāyām bhikṣuparṣadi purastān niṣaṇṇo dharmaṃ deśayati.  Adrākṣīd Bhagavān Śukam māṇavakaṃ Taudeyaputraṃ dūrād evāgacchantam.  Dṛṣṭvā ca punar bhikṣūn āmantrayate sma. Paśyata yūyam bhikṣavaḥ Śukam māṇavaṃ Taudeyaputram ita evāgacchantam.  Evam bhadanta.  Sacec chuko māṇavas Taudeyaputro ’smin samaye kālaṃ kuryāt.  Yathā bhallo nikṣiptaḥ evaṃ kāyasya bhedāt param maraṇād apāyadurgativinipāte ’vicau narakeṣūpapadyeta.  Tathā hy anena mamāntike cittam pradūṣitam cittapradūṣanād dhetor evam iha [ke] satvāḥ kāyasya bhedāt param maraṇād apāyadurgatyavīcau narakeṣūpapadyante.  Athānyatamo bhikṣus tasyāṃ velāyāṃ gāthām bhāṣate sma.  Praduṣṭacittaṃ dṛṣṭvaiva ekatyam iha pudgalam etam arthaṃ vyākārṣīc chāstā bhikṣugaṇāntike. Idānīm batāvikṣepaṃ kālaṃ kurvīta māṇavaḥ narakeṣūpapadyeta cittaṃ hy etena dūṣitam.  Yathā hy ucitaṃ nikṣiptam evam eva Tathāgate cittapradūṣaṇād dhetoḥ satvā gacchanti durgatim. adhikṣepya māṇavas Taudeyaputro yena Bhagavān tenopasaṃkrāntaḥ [p. 27] upasaṃkramya Bhagavatā sārdhaṃ sukhasambhāvanāyāṃ saṃrajanīyāṃ vividhāṃ kathāṃ vyatisāryaikānte niṣaṇṇaḥ śuko māṇavas Taudeyaputro Bhagavantam idam evāvocat.  Āgato Bhagavān Gautamo ’smākaṃ niveśanam.  Āgamane Bhagavatā Gautamena śaṃkhakuñjaraḥ kiṃcid uktaḥ.  Ihāham māṇava pūrvāhṇe nivāsya pātracīvaram ādāya śrāvastyām piṇḍāya prāvikṣat.  Sāvadānaṃ śrāvastyām piṇḍopacaraṇam.  Yena bhavato ’tra niveśanaṃ tenopasaṃkrāntaḥ.  Upasaṃkramya dvāramūle ’vasthitaḥ.  Tena khalu punaḥ samayena śaṃkhakuñjaro goṇikāstṛtamañcake ’dhirūḍho ’śmantakopadhānāyāṃ kāṃsyapātryāṃ śālimāṃsodanam paribhuṇkte.  Adrākṣīt śaṃkhakuñjaro māṃ dvāramūle ’vasthitaṃ dṛṣṭvā ca punar bukkati.  Tam enam evaṃ vadā[mi.  Etad api te] śaṃkha na damayati yad asi bhokārād bukkāram āgataḥ evam ukte śaṃkhakuñjaro ’bhiṣaktaḥ kupitaś caṇḍībhūto ’nāttamanā goṇikāstṛtāt paryaṃkād avatīryādhastāt paryaṃkasya dārusyandanikāyāṃ niṣaṇṇaḥ.  Kim punar Bhagavān Gautamaḥ śaṃkhakuñjarasyāsmākam pūrvasyāṃ jātaṃ jānīte.  Alam māṇava tiṣṭha mā etam artham pariprākṣīt.  Mā te bhaviṣyati āghātaś cākṣāntiś ca cetaso daurmanasyam.  Dvir api trir api śuko māṇavas Taudeyaputro Bhagavantam etad avocat.  Kim punar Bhagavān Gautamo ’smākaṃ śaṃkhakuñjaram pūrvikāyāṃ jātaṃ saṃjānīte.  Alam māṇava tiṣṭha mā mām etam artham pariprākṣīt.  Mā ihaiva ca te bhaviṣyaty āghātaś cākṣāntiś ca cetaso daurmanasyam.  Anātha tvam māṇava yāvad dvir api trir apy etam arthaṃ nā…māṇava śṛṇu sādhu ca suṣṭhu ca manasi kuru.  Bhāṣiṣye.  Yas te māṇava pitā Taudeyaḥ sa eṣa kāyasya bhedād dhīnāyāṃ śvayonāv upapannaḥ.  Tad bho Gautama evam bhaviṣyati.  Asmākam pitā ya iṣṭayajñā āhitāgnir ucchritayūpaḥ sannīyate kāyasya bhedāt śubhre Brahmaloke upapanno bhaviṣyaty.  Anenaiva te māṇava mānābhimānena pitā Taudeyo mahādānapatiḥ śvayonāv upapannaḥ.  Pitur māṇava yadi me bhāṣitaṃ na [p. 28] śraddadhāsi tena hi tvam māṇava yena te niveśanaṃ tenopasaṃkrama. upasaṃkramya śaṃkhakuñjaram evaṃ vada.  Saced bhavāñ chaṃkhakuñjaro ’smākam pūrvikāyāṃ jātaḥ pitābhūt Taudeyo ’ dhiroha goṇikāstṛtam paryaṇkam.  Adhirokṣyati.  Adhirūḍhaṃ caivaṃ vada.  Saced bhavāñ chaṃkhakuñjaro ’smākam pūrvikāyāṃ jātaḥ pitābhūt Taudeyaḥ paribhuñjīta bhavān.  Aśmantakopadhānāyāṃ kāṃsyapātryāṃ śālimāṃsodanam paribhokṣyate.  Bhuktavantam enaṃ vada.  Saced bhavāñ chaṃkhakuñjaro `smākam pūrvikāyāṃ jātaḥ pitābhūt Taudeyaḥ yat te `smākam maraṇasamaye mama santaṃ svāpateyaṃ nopadarśitaṃ tad upadarśaya.  Upadarśayiṣyati. atha śuko māṇavas Taudeyaputro Bhagavatā bhāṣitam udgṛhya paryavāpya yena svakaṃ niveśanaṃ tenopasaṃkrāntaḥ.  Upasaṃkramya śaṃkhakuñjaram etad avocat.  Saced bhavāñ chaṇkhakuñjaro ’smākam pūrvikāyāṃ jātaḥ pitābhūt Taudeyaḥ adhiroha.  Goṇikāstṛta paryaṃke dhirūḍhaṃ cainam evam āha.  Saced bhavāñ chaṇkhakuñjaro ’smākam pūrvikāyāṃ jātaḥ pitābhūt Taudeyaḥ paribhuñjīta bhavān aśmantakopadhānāyāṃ kāṃsyapātryāṃ śālimāṃsodanam.  Paribhuktavān.  Bhuktavantaṃ cainam evam āha.  Saced bhavāñ chaṃkhakuñjaro ’smākam pūrvikāyāṃ jātaḥ pitābhūt Taudeyaḥ yat te ’smākam maraṇasamaye mama santaṃ svāpateyaṃ nopadarśitaṃ tad upadarśaya.  Atha śaṃkhakuñjaro goṇikāstṛtaparyaṇkād avatīrya yenānyatamapurāṇavāsagṛhaṃ tenopasaṃkrāntaḥ upasaṃkramya caturaḥ paryaṇkapādukān pādanakharikābhir avalikhitamadhyaṃ ca mukhatuṇḍakenopajighrati. yataḥ sa śuko māṇavas Taudeyaputraḥ kṛtākṛtasya hiraṇyasuvarṇasya caturo lohasaṃghāṭān adhigatavān madhyāc ca sauvarṇakamaṇḍalum. atha śuko māṇavas Taudeyaputras tat suvarṇaṃ gopayitvā hṛṣṭatuṣṭodagraprītisaumanasyajātaḥ śrāvastyā niṣkramya yena Bhagavāṃs tenopasaṃkrāntaḥ.  Tena khalu punaḥ samayena Bhagavān anekaśatāyām bhikṣuparṣadi purastān niṣaṇṇo dharmaṃ deśayati.  Adrākṣīd [p. 29] Bhagavāñ chukam māṇavaṃ Taudeyaputraṃ dūrata evāgacchantaṃ dṛṣṭvā ca punar bhikṣūn āmantrayate sma.  Paśyatha yūyam bhikṣavaḥ Śukam māṇavaṃ Taudeyaputraṃ dūrata evāgacchantam.  Evam bhadanta sacec chuko māṇavas Taudeyaputro ’smin samaye kālaṃ kuryād yathā bhallo nikṣiptaḥ evaṃ kāyasya bhedāt sugatau svargalokeṣūpapadyeta.  Tathā hy anena mamāntike cittam prasāditam.  Cittaprasādanahetor bhikṣavaḥ evam ihaike satvā kāyasya bhedāt sugatau svargalokeṣūpapadyante.  Athānyatamo bhikṣus tasyāṃ velāyāṃ gāthām bhāṣate. prasannacittaṃ dṛṣṭvaiva ekatyam iha pudgalam etam arthaṃ vyākārṣīc chāstā bhikṣugaṇāntike. idānīṃ gatadoṣo ’yaṃ kālaṃ kurvīta mānavaḥ upapadyeta deveṣu cittam asya prasāditam. yathā duritaṃ nikṣiptam evam eva Tathāgate cittaprasādanād dhetoḥ satvā gacchanti sadgatim. atha śuko māṇavas Taudeyaputro yena Bhagavān tenopasaṃkrāntaḥ. upasaṃkramya Bhagavatā sārdhaṃ sammukhaṃ sammodanīṃ saṃrañjanīṃ vividhām kathāṃ vyatisāryaikānte niṣaṇṇaḥ.  Evaṃ niṣaṇṇaṃ Śukam māṇavaṃ Taudeyaputram Bhagavān idam avocat.  Kaccin māṇava tathaiva yathā mayā śaṇkhakuñjaro vyākṛtaḥ.  Bho Gautama tat tathaiva yathā Bhagavatā Gautamena śaṃkhakuñjaro vyākṛtaḥ. anyad api tāvad vayam Bhagavantaṃ Gautamam pṛcchema kaṃcid eva pradeśaṃ saced avakāśaṃ kuryāt praśnavyākaraṇāya.  Pṛccha māṇava yady evaṃ kāṃkṣasi.  Ko bho Gautama hetuḥ kaḥ pratyayaḥ yenehaike satvā alpāyuṣo ’pi dīrghāyuṣo  ’pi bahvābādhā api alpābādhā api durvarṇā api suvarṇā api alpeśākhyā api maheśākhyā api nīcakulīnā api uccakulīnā api anādeyavākyā api ādeyavākyā api alpabhogā api mahābhogā api duṣprajñā api mahāprajñā api.  Kasya nu bho Gautama karmaṇo vipākenedaṃ satvānāṃ nānātvam prajñāyate.

 

52 Leave a comment on block 52 0

[8]

Tatra Bhagavāñ Chukam māṇavakaṃ Taudeyaputram idam avocat karmavibhaṃgaṃ te māṇavaka dharmaparyāyaṃ deśayiṣyami.  Tena hi [p. 30] śṛṇu sādhu suṣṭhu ca manasi kuru.  Bhāṣiṣye.

 

53 Leave a comment on block 53 0

[9]

Evam Bhagavanna iti Śuko māṇavakas Taudeyaputro Bhagavataḥ pratyaśrauṣīt.  Bhagavān idam avocat.

 

54 Leave a comment on block 54 0

[10]

Karmasvakān aham māṇava satvān vadāmi karmadāyādān karmayonīn karmapratiśaraṇān.  Karma māṇava satvān vibhajati.

 

55 Leave a comment on block 55 0

[11]

Yad idam hīnotkṛṣṭamadhyamatāyām.  Tad yathā.  Asti karma alpāyuḥsaṃvartanīyam.  Asti karma dīrghāyuḥsaṃvartanīyam. asti karma bahvābādhāsaṃ vartanīyam.  Asti karma alpābādhāsaṃ.  Asti karma durvarṇas^.  Asti karma prāsādikas^.  Asti karma alpeśākhyas^.  Asti karma maheśākhyas^.  Asti karma nīcākulopapattis^.  Asti karma uccakulopapattis^.  Asti karmaalpabhogas^.  Asti karma mahābhogas^.  Asti karma duṣprajñas^.  Asti karma mahāprajñas^.  Asti karma narakopapattis^.  Asti karma tiryagyonyupapattis^.  Asti karmapretalokopapattis.  Asti karma asuralokopapattis^.  Asti karma manuṣyalokopapattis^.  Asti karma kāmāvacara devopapattis^.  Asti karma rūpāvacaradevopapattis^.  Asti karma ārūpyāvacaradevopapattis^.  Asti karma kṛtaṃ nopacitam. Asti karma upacitaṃ na kṛtam.  Asti karma kṛtam upacitaṃ ca.  Asti karma naiva kṛtaṃ nopacitam.  Asti karma yena samanvāgataḥ pudgalo narakeṣūpapannaḥ paripūrṇaṃ nairayikam āyuḥ kṣapayitvā cyavati.  Asti karma yena samanvāgataḥ pudgalo narakeṣūpapannaḥ sārdhanairayikam āyuḥ kṣapayitvā cyavati.  Asti karma yena samanvāgataḥ pudgalo narakeṣūpapannamātra eva cyavati.  Asti karmaniyatopapattis^.  Asti karma aniyatopapattis^.  Asti karma deśāntaravipakṣam. asti karma yena samanvāgataḥ pudgalo pūrvaṃ sukhito bhūtvā paścād duḥkhito bhavati. asti karma yena samanvāgataḥ pudgalo pūrvaṃ duḥkhito bhūtvā paścād api sukhito bhavati. asti karma yena samanvāgataḥ pudgalo pūrvaṃ sukhito bhūtvā paścāt sukhito bhavati.  Asti karmayena samanvāgataḥ pudgalo pūrvaṃ duḥkhito bhūtvā paścād api duḥkhito bhavati.  Asti karma[p. 31] yena samanvāgataḥ pudgalo āḍhyo bhavati matsarī.  Asti karma yena samanvāgataḥ pudgalo daridro bhavati tyāgavān. asti karma yena samanvāgataḥ pudgalo āḍhyo bhavati tyāgavān.  Asti karma yena samanvāgataḥ pudgalo [sic] asti pudgalo yasya karma kṣiṇaṃ bhavati nāyuḥ.  Asti pudgalo yasyāyuḥ kṣīṇaṃ na karma.  Asti pudgalo yasyāyuḥ karmāṇi ca kṣīṇāni.  Asti pudgalo yasyāyuḥ kṣīṇam  puṇyāni ca.  Asti p.  yasya nāyuḥ kṣīṇam bhavati na karma.  Api tu kleśāḥ kṣiṇāḥ.  Asti p.  kāyena sukhī na cittena.  Asti  p.  cittena sukhī na kāyena.  Asti  p.  kāyena ca sukhī cittena ca.  Asti  p.  naiva kāyena sukhī na cittena.  Asti karma y.  s.  pudgalo ’pāyeṣupapanno ’bhirūpo bhavati snigdhakāyaḥ snigdhacchavir nayanābhirāmo darśanīyaḥ. Asti karma y.  s.  pudgalo ’pāyeṣūpapanno durvarṇo bhavati rūkṣakāyo ghoradarśanaḥ pratikūladarśanaḥ.  Asti karma yena samanvāgataḥ pudgalo apāyeṣūpapanno durgandho bhavati jihmendriyo bhavaty avyaktendriyaḥ.  daśānām akuśalānāṃ karmapathānāṃ vipākena daśānām bāhyānām bhāvānām abhivṛddhiḥ prajñāyate.  Daśānāṃ kuśalānāṃ karmapathānāṃ vipākena daśānām bāhyānām bhāvānāṃ vipattiḥ prajñāyate.  Daśānuśaṃsās Tathāgatacaityāñjalikarmaṇaḥ.  Daśānuśaṃsās Tathāgatacaityavandanāyāḥ.  Daśānuśaṃsāś chattrapradānasya.  Daśānuśaṃsā ghaṇṭāpradānasya.  Daśānuśaṃsā vastrapradānasya.  Daśānuśaṃsā āsanapradānasya.  Daśānuśaṃśābhājanapradānasya.  Daśānuśaṃsā bhojanapradānasya.  Daśānūśaṃsā yānapradāne.  Dasānuśaṃsāḥ pratiśrayapradānasya.  Daśānuśaṃsāḥ pānakapradāne.  Daśānuśaṃsāḥ phalapradāne.  Daśānuśaṃsā mālāpradānasya.  Daśānusaṃsā muktapuṣpapradānasya.  Daśānuśaṃsāḥ pradīpapradānasya.  Daśānuśaṃsā gandhapradānasya [p. 32].  Daśānuśaṃsāḥ pravrajyāyāḥ.  Daśānuśaṃsā araṇyavāse.  Dasānuśaṃsāḥ paiṇḍapātikatve.  Daśa vaiśāradyāni.  Uddeśaḥ karmavibhaṃgasya dharmaparyāyasya.

 

56 Leave a comment on block 56 0

[12]

I.

Tatra katamat karma alpāyuḥsaṃvartanīyam.  Ucyate.  Prāṇātipātaḥ.  Prāṇātipātasya anumodanam.  Prāṇātipātasya varṇavāditā.

 

57 Leave a comment on block 57 0

[13]

Amitramaraṇābhinandanam.  Amitramaraṇasya samādāpanam. Amitramaraṇasya varṇavāditā.

 

58 Leave a comment on block 58 0

[14]

Garbhaśātanam.  Garbhaśātanasya varṇavāditā.

 

59 Leave a comment on block 59 0

[15-16]

Sthaṇḍilapratiṣṭhāpanaṃ yatra bahavaḥ prāṇino ghātyante mahiṣapaśūkarakukkuṭādayaḥ tasya yajñāpravartakasya putrāḥ pautrāś cānye ca janāḥ phalārthino bhayabhītāś cānuvṛttiṃ kurvāṇāḥ sattvān nirghātayanti.

 

60 Leave a comment on block 60 0

[17]

a)

Yathā Kāśmīrāyām mahānagaryām bhikṣuḥ kilārhann anyatarasmin gṛhadvāre tiṣṭhati.

 

61 Leave a comment on block 61 0

[18]

Tasya gṛhasya pārśvena rājapathas tena paśū ravamāṇo nīyate.  Sa bhikṣus taṃ dṛṣṭvā hāhā dhik kaṣṭam iti vadati.

 

62 Leave a comment on block 62 0

[19]

Puruṣās tam pṛcchanti.  Ārya kim ayaṃ hādhikkaṣṭam iti śabdaḥ.

 

63 Leave a comment on block 63 0

[20]

Sa āha.  Na vaktavyam etad aśrāddhānām.  Kāryārthaṃ tu bravīmi.

 

64 Leave a comment on block 64 0

[21-22]

Ya eṣa paśū ravamāṇo nīyate.  Anena purā vaṇigīśvareṇa bhūtvā sthaṇḍilam pratiṣṭhāpitam.  Sāṃvatsarikaś ca paśuyajñaḥ pravartitaḥ.  Tatrānena bahavaḥ paśavo ghātitāḥ.  Maraṇakāle ca putrān āhūya prāha.

 

65 Leave a comment on block 65 0

[23]

Putrāḥ yady asti mayi sneho ya eṣa mayā sāmvatsarikaḥ paśuyajñaḥ pravartitaḥ.  Eṣa mayi kālagate ’nupravartayitavya iti.  Putrais tathāstv iti pratiśrutam.

 

66 Leave a comment on block 66 0

[24]

Sa kālagatas tena mohajena prāṇātipātena [p. 33] samanvāgataḥ svagṛhe paśuḥ pratyājātaḥ.  Sa tatra jātau jātau ghātyate.  Adhunā ekaṣaṣṭitamaṃ vāraṃ nīyate.  Atha sa bhikṣus tam paśuṃ karuṇāyamāṇa āha.

 

67 Leave a comment on block 67 0

[25]

Svayam eva te sthaṇḍilaṃ kṛtaṃ svayam eva yajñaḥ pravartitaḥ bahavaḥ paśavaś ca ghātitāḥ kiṃ ravase.

 

68 Leave a comment on block 68 0

[26]

Sarvam idaṃ nirarthakam.

 

b)

Yathaivaṃvidhaṃ sthaṇḍilapratiṣṭhāpanam.  Tathā yuddhadarśanam.  Yatra bahavaḥ sattvā ghātyante hastyaśvamanuśyādayaḥ. yuddhapratibaddhānāṃ ca śastrāṇām abhinandanam.

 

69 Leave a comment on block 69 0

[27]

c)

Yathā coktam Bhagavatā vaiśālyāṃ Kālikasūtre.  Prāṇātipāta Ānanda sevito bahulīkṛto niraya saṃvartanīyo bhavati.  Tiryagyonisaṃvartanīyo ’pi bhavati.  Pretaviṣayasaṃvartanīyo’pi bhavati.  Yasmād alpaprāṇātipātasya vipāko manuṣyabhūtasya sato alpāyuḥsaṃvartanīyo ’pi bhavati.

 

d)

Tathā daśādīnavā Nandikasūtra uktaḥ prāṇātipātasya. Idaṃ karma alpāyuḥsaṃvartanīyam.

 

70 Leave a comment on block 70 0

[28]

II.

Tatra katamat karma dīrghāyuḥsaṃvartanīyam.  Ucyate.  Prāṇātipātān nivṛttiḥ.  Prāṇātipātanivṛttau varṇavāditā.  Tatra samādāpanam.  Tadvarṇavāditā.

 

71 Leave a comment on block 71 0

[29]

Vadhyaprāptānām manuṣyapaśusūkarakukkuṭādīnām parimocanam.

 

72 Leave a comment on block 72 0

[30]

Bhitānāṃ sattvānām abhayapradānam [p. 34] anāthānāṃ sattvānām madhye kāruṇyacittatā.

 

73 Leave a comment on block 73 0

[31]

Glānānāṃ sattvānām madhye maitracittatā.  Anyeṣāṃ ca bālavṛddhānām.  Teṣām eva bhojanapradānam.  Pratigrāhakeṣu ca maitracittatā.  Yat pūrvoktaṃ kuśalapakṣeṇa yuddhadarśanādi.

 

74 Leave a comment on block 74 0

[32]

Tathā stūpacaityavihārāṇāṃ śīrṇānām pratisaṃskaraṇam ata evoktam.

 

75 Leave a comment on block 75 0

[33]

Akālamṛtyur na bhavet tasya yo bhagnaśīrṇam pratisaṃskaroti.

 

a)

Tathā bakapratyekabrahmasūtraṃ varṇayanti sma.  Tena kila ṛṣibhūtena pañcābhijñena tṛṣṇārtasya sārthasya pathabhraṣṭasya upari ṛddhyā varṣam pātitam.  Tadarthaṃ ca Bhagavatā gāthā bhāṣitā. tat te purāṇaṃ vrataśīlavṛttaṃ  svapnād vibuddho ’ham iha smarāmi. tatra ca sārthe bodhisattvaḥ sārthavāho ‘bhūt. ya eṇīkūle janatāṃ gṛhītām. eṇī nāma nadī yasyā anukūle rājā kaścid gṛhītaḥ pratyamitreṇa [p. 35] himavantam anupraviśya sa nīyamāna eva vadhyam prāptaḥ sabalavāhanaḥ tena ṛṣibhūtena ṛddhyā vātavarṣam muktam.  Sa copāyena pratyamitrajanakāyo vibhrāmitaḥ sa rājā mokṣitaḥ tat te dvitiyaṃ vrataśīlavṛttaṃ  svapnād vibuddho ‘nusmarāmi. sa ca rājā bodhisattvo babhūva. gaṇgāsrotasi nāvā.  Gṛhītā nāgena ghoreṇa ṛddhikena. sa ca tadā ṛṣir gaṇgākūle maharddhikaḥ pañcābhijñaḥ pratiśarati. tena ca kāyaḥ krandamāno jīvitena nirāśas tato mokṣitaḥ.  Tat te tṛtīyaṃ vrataśīlavṛttaṃ  svapnād vibuddho ‘nusmarāmi. tasyāṃ ca nāvāyāṃ nausvāmi bodhisattvas tena kālenābhūt.  Evaṃvidhaṃ te trividhaṃ karma kṛtam, tato ’tīva dīrghāyuḥ.

 

b)

Yathā kecid ācāryāḥ kathayanti.  Bhagavān āha.  Bhūtapūrvam bhikṣavo Jambudvīpe sarvajanapadamārī vartate sma.  Athānyatareṇa sattvenānyalokadhātau sthitena ṛddhimataḥ sakāśāc chrutam.  Yathā Jambudvīpe sarvamārī pātiteti.  Tena kṛtapuṇyena praṇidhānaṃ [p. 36] kṛtam.  Jambudvīpe upapadyāhaṃ sarvasattvānāṃ vyādhipraṇāśāya jāyeyeti.  Sa tatropapannaḥ.  Ye ca sattvāṣ tṛṣitās teṣām pānīyena vyādhiṃ nāśayati.  Ye ca bubhukṣitās teṣām bhaktena vyādhiṃ nāśayati.  Evaṃ yena yasyārthas tenaiva tasya vyādhiṃ nāśayati.  Na nāma tasya kiṃcid apy anauṣadhaṃ.  Yad yad eva gṛhya prayacchati tat tad evauṣadham.  Tasya Jambudvīpakair manuṣyaiḥ sarvauṣadhir ekanāma kṛtam.  Atha bhikṣavaḥ sarvauṣadhivaidyarājo bahūnāṃ sattvasahasrāṇāṃ jīvitāni dattvā kālagataḥ kālāntareṇa mithilāyāṃ rājakule upapannaḥ.  Tato’pi tena mahādevabhūtena asītikṣatriyasahasrāṇi dharmadeśanayā pravrajitāni.  Jambudvīpe ’śītivarṣasahasrāṇi manuṣyāṇām āyur na parikṣiṇam.  Tataś cyutaḥ kālāntareṇa kuśīnagaryām māndhātā saṃvṛttaḥ.  Bhūyaś ca saptasūryopadeśe [p. 37] sunetro nāma mānavo vijñeyaḥ.  Ahaṃ sa bhikṣavas tena kālena Sarvauṣadhivaidyarājo ’bhūt.  Tasya karmaṇo vipākena mahādevasyāyuḥpramāṇaṃ yojayitavyam.  Māndhātṛsunetrābhyām apy evāyuḥpramāṇam yojayitavyam.

 

76 Leave a comment on block 76 0

[34]

Idaṃ karma dirghāyuḥsaṃvartanīyam.

 

77 Leave a comment on block 77 0

[35]

III.

Katamat karma bahvābādhāsaṃvartanīyam.  Ucyate.  Khaṭacapeṭapradānam.

 

78 Leave a comment on block 78 0

[36]

Khaṭacapeṭapradānasyānumodanam.  Khaṭacapeṭapradānasya varṇavāditā.  Teṣām pradānena tuṣṭiḥ.

 

79 Leave a comment on block 79 0

[37]

Mātāpitroś cittaśarīre pīḍākaraṇaṃ tathānyeṣām pravrajitānāṃ śīlavatāṃ cittasaṃkleśaḥ.  Amitravyādhinā tuṣṭiḥ.  Amitravyādhivyutthānenātuṣṭiḥ. Vyādhitānām abhaiṣajyapradānam.  Tathāparijīrṇabhojanam.  Idaṃ karma bahvābādhāsaṃvartanīyam.

 

80 Leave a comment on block 80 0

[39]

IV.

Katamat karma alpābādhāsaṃvartanīyam.  Ucyate.  Khaṭacapeṭapradānān nivṛttiḥ.  Tatra samādāpanam.  Tadvarṇavāditā.  Tadabhyanumodanam.

 

81 Leave a comment on block 81 0

[40]

Glānānām mātāpitṛ¯ṇām upasthānakaraṇam.  Tad apy anyeṣāṃ gṛhasthapravrajitānām.

 

82 Leave a comment on block 82 0

[41]

Amitravyādhinānāttamanaskatā.  Tasya vyutthānena cāttamanaskatā.  Bhaiṣajyapradānam.  Parijīrṇabhojanaṃ ca.  Idaṃ karma alpābādhāsaṃvartanīyam.

 

83 Leave a comment on block 83 0

[42]

V.

Katamat karma durvarṇasaṃvartanīyam.  Ucyate.  Krodhaḥ. Upanāhaḥ mrakṣaḥ.  Pradāśaḥ.

 

84 Leave a comment on block 84 0

[43]

Mātāpitror avarṇavāditā.  Anyeṣāṃ ca [p. 38] gṛhasthapravrajitānām bālavṛddhānām.

 

85 Leave a comment on block 85 0

[44]

Stūpāṃgaṇacaityagṛhavihārāṇāṃ ca bhūmer aviśodhanam.

 

86 Leave a comment on block 86 0

[45]

Stūpānām pratimāṇāṃ ca dīpavyucchedaḥ.

 

87 Leave a comment on block 87 0

[46]

Durvarṇānāṃ sattvānām avahasanam.

 

88 Leave a comment on block 88 0

[47]

Tathācaukṣasamudācāratā. Idaṃ karma durvarṇasaṃvartanīyam.

 

 

$$$term 3 ends here

 

 

89 Leave a comment on block 89 0

[48]

VI.

Katamat karma prāsādikasaṃvartanīyam.  Ucyate.  akrodhaḥ. anupanāhaḥ.  amrakṣaḥ.  vastrapradānam.  stūpacaityagṛheṣu ca sudhā- dānam.  suvarṇapātra dānam.  gandhalepapradānam.  alaṃkārapra- dānam.  mātāpitror varṇavāditā.  āryāṇāṃ śīlavatāṃ varṇavāditā stūpāṇgaṇavihārāṇāṃ sammārjanam.  satataṃ gṛhasammārjanam. virūpāṇāṃ sattvānām anavahasanam tathānyeṣām bālavṛddhānām. tathā caukṣasamudācāratā.

 

a)## yathā āryasundaranandena kila krakucchande samyaksam- buddhe bhikṣusaṃghe jentākasnānaṃ kṛtam.  tāṃś ca dṛṣṭvā cittam prasāditam.  bhūyaś ca suvarṇena haritālena pratyekabuddhastūpe  lepo dattaḥ.  idam api dṛṣṭvā cittam prasāditam.  abhirūpatāyāṃ ca pariṇāmitam.  bhūyaś ca stūpe kriyamāṇe prathamaṃ chattraṃ kāri- tam.  yathā paścimabhave sa eva vyākaroti. jentākasya ca snānena haritālasya lepanena ca  ekacchattrapradānāc ca prāptā me suvarṇavarṇatā.  tathaivāyaṃ śobhitavān.  idaṃ karma prāsādikasaṃvartanīyam. [p. 39]

 

VII.

Katamat karma alpeśākhyasaṃvartanīyam.  Ucyate.  īrṣyā. mātsaryam.  parasya lābhenātuṣṭiḥ.  parasya varṇavāditāyā atuṣṭiḥ. mātāpitroḥ paribhavaḥ.  āryāṇāṃ śīlavatām paribhavaḥ.  tathānyeṣāṃ vyādhitabālavṛddhānām.  hīne dharmahīne ‘kuśalamūle varṇavāditā. bodhicittotpādasya nivāraṇam.  tadabhyanumodanam.  idaṃ karma alpeśākhyasaṃvartanīyam.

 

VIII.

Katamat karma maheśākhyasaṃvartanīyam.  Ucyate.  anīrṣyā. amātsaryam.  paralābhena tuṣṭiḥ.  parasya yaśovarṇaśabdaślokaśra- vaṇena tuṣṭiḥ.  parasya varṇavāditāyā āttamanaskatā.  Bhagavataś caityastūpakārāpaṇam.  hīne dharmahīne ’kuśalamūle nivāraṇam. maheśākhyakuśalamūle samādāpanam.  bodhicittotpādanam.  sarva- maheśākhyakuśalamūle bodhicittotpādanam.

 

a)## yathoktam Bhagavatā vārāṇasyām pūrvāparāntake sūtre [p. 40] ’jitasya Bodhisattvasya samuttejanaṃ kṛtam.  mahate khalu te ’jita autṣukyāya cittaṃ damayati.  yad idaṃ saṃghaparihāpaṇāya.  vak- ṣyate hi. maitreyas tuṣitasurālayādhivāsī prāptavyā divi bhuvi ceha yena pūjā sa śrīmān daśabalatām avāpya śīghraṃ  lokānām bhavatu śaśīva nityapūjyaḥ. idaṃ karma maheśākhyasaṃvartanīyam.

 

IX.

Katamat karma nīcakulasaṃvartanīyam.  Ucyate.  stabdhatā. abhimānitā ca.  amātāpitṛjñatā.  aśrāmaṇyatā.  abrāhmaṇyatā.  akula- jyeṣṭhāpacāyitā.  mātāpitror apratyupasthānam.  āryāṇāṃ śilavatām apratyupasthānam.  anyeṣāṃ ca gurusthānīyānām ācāryopādhyāyānām apratyupasthānam.  nīcakulānāṃ satvānām paribhavaḥ.  idaṃ karma nīcakulasaṃvartanīyam.

 

X.

Katamat karma uccakulasaṃvartanīyam.  Ucyate.  astabdhatā. anabhimānitā.  mātāpitṛjñatā.  śrāmaṇyatā.  brāhmaṇyatā.  kulajyeṣṭhā- pacāyitā.  mātāpitroḥ pratyupasthānam.  āryāṇāṃ śīlavatām pratyupa- sthānam.  anyeṣāṃ ca gurusthānīyānām ācāryopādhyāyānām praty- upasthānam.  nīcakulānāṃ satvānām aparibhavaḥ.

 

a)## yathā ca Bhagavatā sūtra uktam.  yato bhikṣavaḥ kuśalaśīlavanto brahmacārinaḥ kalyāṇadharmāṇaḥ pravrajitā upasaṃkramanti pañca tasmin kule ’nuśaṃsāḥ pratyanuśaṃsitavyāḥ.  katame pañca.  iha bhikṣavaḥ upasaṃkrānteṣu śīlavatsu cittāni prasādyanti svargasaṃ- [p. 41] vartanīyaṃ tad bhikṣavaḥ kulaṃ tasmin samaye pratipadam prati- pannam bhavati.  punar aparam bhikṣavaḥ upasaṃkrānteṣu śīlavatsu abhivādayanti pratyuttiṣṭhanti.  uccakulasaṃvartanīyam bhikṣavaḥ. tasmin samaye pratipadam pratipannam bhavati.  evam sarvasūtraṃ yojyam.  idaṃ karma uccakulasaṃvartanīyam.

 

XI.

Katamat karma alpabhogasaṃvartanīyam.  Ucyate.  adattā- dānam.  adattādānasamādāpanam.  cauryavarṇavāditā.  tadabhyanu- modanam.  mātāpitror vṛttyupacchedaḥ.  tathānyeṣāṃ vyādhita- bālavṛddhakṛpaṇānāṃ vṛttyupacchedaḥ.  parasya lābhenātuṣṭiḥ. paralābhāntarāyakriyā durbhikṣābhinandanaṃ ca.  idaṃ karma alpabhogasaṃvartanīyam.

 

XII.

Tatra katamat karma mahābhogasaṃvartanīyam.  Ucyate.  adattādānān nivṛttiḥ pareṣāṃ cādattādānān nivāraṇam.  pareṣām adattādānanivṛttānāṃ samanumodanam.  mātāpitror vṛttipradānam. āryāṇāṃ ca śīlavatāṃ vṛttipradānam.  tathānyeṣāṃ vyādhitabāla- vṛddhakṛpaṇānāṃ vṛttipradānam.  paralābhena tuṣṭiḥ.  parasyālābhe- nātuṣṭiḥ.  paralābhasamanumodanam.  subhikṣābhinandanam.

 

a)## tad eva sūtraṃ yojyam.  punar aparam bhikṣavaḥ upasaṃkrānteṣu śīlavatsu dānāni dadanti puṇyāni ca kurvanti.  mahābhogasaṃvar- tanīyaṃ bhikṣavas tat kulam tasmin samaye pratipadam pratipannam  bhavati.  idaṃ karma mahābhogasaṃvartanīyam.

 

XIII.

Tatra katamat karma duṣprajñasaṃvartanīyam.  Ucyate. ihaikatyo na parān pṛcchati.  paṇḍitān.  śramaṇān.  brāhmaṇān.  ko dharmaḥ kiṃ dharmam kurvataḥ śreyaskaram iti.  api tu duṣprajñān sevati.  paṇḍitān parivarjayati.  asaddharmaṃ dīpayati.  saddharmaṃ vigarhati.  saddharmabhāṇakānāṃ vaiśāradyopacchedaṃ karoti. saddharmabhāṇakānām abhiniveśena na sādhukāraṃ dadāti.  asad- [p. 42] dharmabhāṇakānāṃ sādhukāraṃ dadāti.  mithyādṛṣṭiṃ varṇayati. samyagdṛṣṭiṃ vigarhati.  tathā pustakalekhakavācakānāṃ vṛttyu- pacchedaṃ karoti.

 

a)## sūtre coktam.  unmattakasaṃvartanīyam…  karoti.  sammū- ḍhakaś ca kālaṃ karoti.  duṣprajñaś ca bhavati.  yathoktaṃ nandi- kasūtre.  pañcatriṃśad ādīnavāḥ surāmaireyamadyapramādasthāne  yojayitavyāḥ.  ##Buddhe## cāgauravo bhavati.  dharma saṃghe cāgauravo bhavati.  ataḥ śākyasūtraṃ yojayitavyam.  yadā ca Bhagavān kapila- vastum āgataḥ sa madyapānadoṣān na kadācid Bhagavantam upa- saṃkrāntaḥ.  caturbhiḥ sthavirair Bhagavatā preṣitair gatvā vinītaḥ kālagataś ca.  śākyaḥ pṛcchati.  ##Bhagavan.

tasya kā gatir iti.  Bha- gavān āha.  ime’pi ca me śākya bhāṣitasyārtham ājānīyur iti sūtraṃ  [p. 43] yojayitavyam.  yathā cūḍā panthako nāma bhikṣus tasya rājagṛhe prativasato Bhagavatā gāthoddiṣṭā.  sā ca varṣātyayena na śakitā  grahītum.  bhikṣavo vismayam prāptāḥ pṛcchanti.  Bhagavan kasyaiṣa karmaṇo vipākena duṣprajñaḥ.  Bhagavān āha.  kāśyape samyaksam- buddhe parinirvṛte eṣa āraṇyako bhikṣus tripiṭakas tatkālam abhūt. bhikṣuṇāṃ ca buddhapūjām akurvatām buddhavacanam antarhitam. te bhikṣavas tasya samīpaṃ gatāḥ asmākam buddhavacanam antar- hitam.  asmākam apy upadeśaṃ kuruṣvety anena mātsaryadoṣāt teṣām upadeśo na kṛtaḥ.  evaṃ tacchāsanam antarhitam.  tasya kar- maṇo vipākenaiṣa duṣprajñaḥ.  idaṃ karma duṣprajñasaṃvarta- nīyam.

 

XIV.

Tatra katamat karma mahāprajñasaṃvartanīyam.  Ucyate. [p. 44] ihaikatyaḥ paripṛcchaka jātīyo bhavati paṇḍitāñ chramaṇān brāhma- ṇān sevate duṣprajñān parivarjayati.  saddharmaṃ dīpayati. asaddharmaṃ vigarhati dharmabhāṇakānāṃ vaiśāradyaṃ varṇayati. sahitabhāṣiṇāṃ sādhukāraṃ dadāti.  ahitabhāṣiṇam pariharati. samyagdṛṣṭiṃ varṇayati.  mithyādṛṣṭiṃ vigarhati.  masīpustakalekha- nīpradānāni dadāti.  na ca madyam pibati.  yathoktaṃ ca nandikasūtre. pañcatriṃśad madyapānadoṣā akuśalapakṣeṇa yojayitavyāḥ.  idaṃ karma mahāprajñasaṃvartanīyam.

 

XV.

Tatra katamat karma narakopapattisaṃvartanīyam.  Ucyate. tīvram praduṣṭacittasya kāyavāṃmanoduścaritam.  ucchedadṛṣṭiḥ. śāśvatadṛṣṭiḥ.  nāstikadṛṣṭiḥ.  akriyādṛṣṭiḥ.  matsarivādaḥ.  akṛtajñatā. ānantaryam.  āryāṇāṃ śīlavatām abhūtābhyākhyānadānam.  idaṃ karma narakopapattisaṃvartanīyam.

 

XVI.

Tatra katamat karma tiryagyonyupapattisaṃvartanīyam. ucyate.  madhyamaṃ kāyavāṃmanoduścaritaṃ vicitraṃ rāgasamutthi- taṃ karma vicitraṃ dveṣasamutthitaṃ karma vicitram mohasa- mutthitaṃ karma.  mātāpitroḥ pravrajitānāṃ cākalpikapradānam. tiryagyonigatānāṃ satvānām avahasanam.  tathā praṇidhānakarma yathā govratikakukkuravratikaprabhṛtīnām praṇidhānam atropapa- dyeyam iti.

 

a)## yathā ca bodhisatvasya siṃha jātake ’vadānaṃ vaktavyam. yathā ca varṣākārasya brāhmaṇasya markaṭopapattiḥ .  tad yathā [p. 45] varṣākāreṇa brāhmaṇena sthaviramahākāśyapo bhikṣū rājagṛ- hasyoparimeṇa gṛdhrakūṭāt parvatād ṛṣigiripārśvaṃ vihāyasā gacchan dṛṣṭaḥ.  tena praduṣṭacittena devadattājātaśatrusaṃsargād vāgduścaritaṃ kṛtam.  eṣa śramaṇo vihāyasā gacchan parvatāt parvataṃ gacchati.  tad yathā markeṭo vṛkṣād vṛkṣam eva.  Bhagavataḥ kathitam.  varṣākāreṇa brāhmaṇena krodhajātena vāgduścaritaṃ kṛtam.  tasya ko vipākaḥ.  Bhagavān āha.  asya vāgduścaritasya vipā- kato varṣākāro brāhmaṇaḥ pañca janmāntaraśatāni markeṭo bhavi- ṣyatīti.  tatas tena varṣākāreṇa śrutam Bhagavatā nirdiṣṭatvaṃ kila pañca janmāntaraśatāni markeṭo bhaviṣyatīti.  sa saṃvignacittam prasāditavān.  tena Bhagavān parinirvāṇakāle pṛṣṭaḥ.  tasya karmaṇaḥ kadā parikṣaya iti.  Bhagavān āha.  tāny eva pañca janmāntaraśatāni kiṃ tu rājagṛhe utpatsyase yathā jambvā Jambudvīpe jāyate. yatroṣṭrikāmātrāṇi phalāni.  yathā kṣaudramadhv aneḍakam eva- [p. 46] māsvādāni.  tatropapattir bhaviṣyati.  tato vyutthitasya te sugatir bhaviṣyati.  yathā cittapradūṣaṇena siṃheṣūpapannaḥ.  tadarthaṃ ca Bhagavatā gāthā bhāṣitā. dīrghā jāgarato rātrir dīrghaṃ śrāntasya yojanam dīrgho bālasya saṃsāraḥ saddharmam avijānataḥ. idaṃ karma tiryagyonyupapattisaṃvartanīyam.

 

XVII.

Tatra katamat karma yamalokopapattisaṃvartanīyam.  ncyate. kruddhasya pratihatacittasya kāyavāṃmanoduścaritam.  lobho viṣama- lobho mithyājīvo jighāṃsitapipāsitasya kruddhasya kālakriyā.  vas- tuṣv abhiṣaktacittasya kālakriyā.

 

a)## yathā coktam Bhagavatā satavarge āgame karmavibhaṃgasūtre. [p. 47] tasya khalu punar ānanda pudgalasyānyajātikṛtaṃ vā karma pra- tyupasthitam bhavati.  maraṇakāle vā mithyādṛṣṭiḥ.  idaṃ karma yama- lokopapattisaṃvartanīyam.

XVIII.

Tatra katamat karmāsuralokopapattisaṃvartanīyam.  Ucyate. sarvamṛdukāyavāṃmanoduścaritam.  mānaḥ.  abhimānaḥ adhimānaḥ. asmimānaḥ.  mithyāmānaḥ.  sukṛta kuśalamūlam asuralokopapatti- pariṇāmitam.  sarvo tkṛṣṭarāgasamutthitaṃ dauḥśīlyam prajñāmu- khena.  idaṃ karmāsuralokopapattisaṃvartanīyam.

 

XIX.

Tatra katamat karma manuṣyalokopapattisaṃvartanīyam. ucyate.  subhāvitā mandabhāvitāś ca daśa kuśalāḥ karmapathāḥ.   katame daśa.  trividhaṃ kāyakarma.  caturvidhaṃ vākkarma.  trividham manaḥkarma.  idaṃ karma manuṣyalokopapattisaṃvartanīyam.

 

XX.

Tatra katamat karma kāmāvacaradevopapattisaṃvartanīyam. ucyate.  susamāptā daśa kuśalāḥ karmapathāḥ.  idaṃ karma kāmāva- caradevopapattisaṃvartanīyam.

 

XXI.

Tatra katamat karma rūpāvacaradevopapattisaṃvartanīyam. ucyate.  susamāptāḥ susamāhitās tato viśiṣṭatarāḥ paripūrṇā daśa kuśalāḥ karmapathāḥ.  idaṃ karma rūpāvacaradevopapattisaṃvar- tanīyam.

 

XXII.

Tatra katamat karmārūpyāvacaradevopapattisaṃvartanīyam. ucyate.  catasra ārūpyasamāpattayaḥ.  ākāśānantyāyatanam.  vijñānā- nantyāyatanam.  ākiṃcanyānantyāyatanam.  naivasaṃjñānāsaṃjñāyata- nam.  etāḥ samāpattayo bhāvitā bahulīkṛtāś ca bhavanti.  idaṃ karmā- rūpyāvacaradevopapattisaṃvartanīyam.

 

XXIII.

Tatra katamat karma kṛtaṃ nopacitam.  Ucyate.  yat kṛtvā karma āstīryati jihreti vigarhati vijugupsati deśayati ācaṣṭe vyaktī- [p. 48] karoti.  āyatyāṃ saṃvaram āpadyate.  na punaḥ karoti.  idaṃ karma kṛtaṃ nopacitam.

 

XXIV.

Tatra katamat karmopacitaṃ na kṛtam.  Ucyate.  yat karma kāyena paripūrayitavyam.  tatra praduṣṭacitto vācam bhāṣate evaṃ te kariṣyāmīti.  idaṃ karmopacitaṃ na kṛtam.

 

XXV.

Tatra katamat karma kṛtaṃ copacitaṃ ca.  Ucyate.  yat karma sāṃcetanikam.   ##a)## yathoktam Bhagavatā. manaḥpūrvaṃgamā dharmā manaḥśreṣṭhā manojavāḥ manasā cet praduṣṭena bhāṣate vā karoti vā tatas taṃ duḥkham anveti cakraṃ vā vahataḥ padam manaḥpūrvaṃgamā dharmā manaḥśreṣṭhā manojavāḥ manasā cet prasannena bhāṣate vā karoti vā tatas taṃ sukham anveti chāyā vā anuyāyinī. idaṃ karma kṛtaṃ copacitaṃ ca.

 

XXVI.

Tatra katamat karma naiva kṛtaṃ naivopacitam.  Ucyate.  yat karma sāṃcetanikaṃ svapnāntare kṛtaṃ kāritaṃ vā.  idaṃ karma naiva kṛtaṃ naivopacitam.

 

XXVII.

Tatra katamat karma yena samanvāgataḥ pudgalo nara- keṣūpapannaḥ paripūrṇaṃ nairayikamāyuḥ kṣapayitvā cyavati.  Ucyate. [p. 49] ihaikatyena narakīyaṃ karma kṛtam bhavaty upacitam.  sa tat karma kṛtvā nāstīryati.  na jihrīyati na vigarhati na jugupsati na deśayati nācaṣṭe na vyaktīkaroti nāyatyāṃ saṃvaram āpadyate bhūyasyā mātrayā hṛṣyati.  prītim utpādayati.  yathā devadattakokālikādayaḥ. idaṃ karma yena samanvāgataḥ pudgalo narakeṣūpapannaḥ paripūr- ṇanairayikam āyuḥ kṣapayitvā cyavati.

 

XXVIII.

Tatra katamat karma yena samanvāgataḥ pudgalo nara- keṣūpapanno ’rdhanairayikam āyuḥ kṣapayitvā cyavati.  Ucyate.  ihaika- tyena nārakīyaṃ karma kṛtam bhavaty upacitam.  sa tat kṛtvā nāstī- ryati na jihrīyati na vigarhati na jugupsate na deśayati nācaṣṭe na vyaktīkaroti.  nāyatyāṃ saṃvaram āpadyate.  api tu na bhūyasyā mātrayā hṛṣyati.  na prītim utpādayati.  idaṃ karma yena samanvāgataḥ pudgalo narakeṣūpapanno ’rdhanairayikam āyuḥ kṣapayitvā cyavati.

 

XXIX.

Tatra katamat karma yena samanvāgataḥ pudgalo narakeṣū- papannamātra eva cyavati.  Ucyate.  ihaikatyena nārakīyaṃ karma kṛtam bhavaty upacitaṃ ca.  sa tat kṛtvāstīryati.  jihrīyati.  vigarhati vijugupsati ācaṣṭe.  deśayati.  vyaktīkaroti.  āyatyāṃ saṃvaram āpad- yate.  na punaḥ kurute.  sa cen narakeṣūpapadyate upapannamātra eva cyavati.

 

a)## yathā rājājātaśatruḥ.  tena devadattasahāyenānantaryakarma kṛtam.  pitṛvadhaḥ.  saṃghabhedaḥ.  dhanapālamokṣaṇam.  śilāyan- tramokṣaṇam devadattasyādeśena.  tasmād avīcinarakagamanaṃ śrutvā tena saṃvignena Bhagavati cittam prasāditam.  śrāmaṇya- phalasūtre ’tyayadeśanaṃ kṛtam.  pratisaṃdadhāti kuśalamūlāni. tena maraṇakāle cittam prasāditam.  asthibhir api buddham Bhaga- [p. 50] vantaṃ śaraṇaṃ gacchāmi.  sa upapannamātra eva cyavati.  idaṃ karma yena samanvāgataḥ pudgalo narakeṣupapannamātra eva cyavati.

 

XXX.

Tatra katamat karma niyatopapattisaṃvartanīyam.  Ucyate. yat kṛtvā kvacid upapattaupariṇāmayati amutropapadyeyam iti.  sa tatropapadyate. yathā Bhagavato jātake syāmākajātakaprabhṛtiṣu praṇidhānavaśād upapattir varṇyate.  idaṃ karma niyatopapattisaṃvartanīyam.

 

XXXI.

Tatra katamat karmāniyatopapattisaṃvartanīyam.  Ucyate.  yat kṛtvā na kvacid upapattau pariṇāmayati amutropapadyeyam iti. yathā satvāḥ karmavaśād upapadyante.  idaṃ karmāniyatopapatti- saṃvartanīyam.

 

XXXII.

Tatra katamat karma deśāntaravipākam ucyate.  yat karma tasminn eva janmāntare vā deśāntaragatasya vipacyate śubham aśu- bhaṃ vā.  tat karma deśāntaravipākam yathā Bhagavān kathayati bhūtapūrvam bhikṣavo Jambudvīpe manuṣyāṇam aparimāṇamāyur bha- vati.  yathā rājño māndhātuḥ.  athānyatarasmin nagare maitrāyajño [p. 51] nāma sārthavāhaputro babhūva.  sa pañcaśatasahāyaparivṛta udyānaṃ gataḥ.  taiś ca sahāyair uktaḥ asmin nagare baṇijas tava pitaram pūr- vaṇgamaṃ kṛtvā mahāsamudram avatīrya suvarṇa bhūmiprabhṛtīni desāntarāṇi gatvā dvīpāntarāṇi ca paśyanti.  dravyopārjanaṃ ca kurvanti.  vayam api tvām pūrvaṇgamaṃ kṛtvā samudram avatīrya dravyopārjanaṃ kariṣyāmo dvīpāntarāṇi ca drakṣyāmaḥ tatas tena evam iti pratiṣrutam.  sa rātrau gatvā mātaram āpṛcchati.  amba suvar- ṇabhūmiṃ gamiṣyāmaḥ.  tasya mātāha.  aparimāṇam putra dravyaṃ gṛhe tiṣṭhati.  na gantavyam iti.  sa mātur vacanena nivṛttaḥ.  sa bhūya udyānaṃ gataḥ sahāvair uktaḥ.  tam arthaṃ vijñāpayāmaḥ.  tena tathāstv iti pratiśrutam.  sa bhūyo mātaraṃ gatvāpṛcchati.  bhūyaś ca mātrā pādapatanān nivartitaḥ.  evaṃ tṛtīyam api.  sa kālāntareṇa bhūya [p. 52] udyānaṃ gatvā sahāyair uktaḥ.  tava doṣad vayam api na gacchāmaḥ. pṛcchāmo vayam.  trayodaśyāṃ gamiṣyāma iti.  tena mātur aviditam eva bahir bahu bhāṇḍaṃ nirgamitam.  tasya gamanakāle prasthitasya mātā dvāre pādapatanaṃ kṛtvā sthitvā.  putra na gantavyam iti.  sa kruddho mātuḥ pādam mastake dattvātikrāntaḥ samudrakūlaṃ ca gataḥ.  tena sahāya uktāḥ.  samudram avataratāṃ na jñāyate jīvitam maraṇaṃ ca.  vayaṃ sarva evāṣṭāṇgasamanvāgatam poṣadhaṃ gṛhṇā- maḥ.  tais tathāstva iti pratipannam.  poṣadhaṃ ca gṛhītam.  te samu- dram avatīrṇaḥ.  samudramadhyagatānāṃ ca teṣāṃ viṣamavātādyā- hataḥ poto vinaṣṭas tena sarve kālagatāḥ.  maitrāyajñāś ca ma.  pra. ṭamukhyān avabaddhaṃ tāmraghaṭaṃ ca gṛhya samudrakūla uttīrṇaḥ sa paryaṭamānaḥ sauvarṇaprākāraṃ nagaram paśyati.  ārāmasampan- naṃ vanasampannam.  puṣkariṇīsampannam.  dhūpitadhūpanam muk- tapuṣpāvakīrṇam avasaktapaṭṭadāmakalāpam.  tataś catasro ’psaraso nirgatāḥ sa tābhir gṛhya nagaram praveśitaḥ.  sa tābhiḥ sārdham bahūni varṣāṇi krīḍitavān.  bahūni varṣaśatāni.  bahūni varṣāṇī  bahūni varṣaśatasahasrāṇi kriḍitavān.  sa tābhir uktaḥ.  āryaputra tavāyam pṛthivīpradeśo ’pūrvaḥ.  asmākam aviditaṃ na nirgantavyam. yadi nirgacchasi sarvathottarābhimukhena na gantavyam.  iti.  sa tasmāt kālāntareṇa nirgataḥ.  sa bhūyo gacchan nagaram paśyati. rūpyamayena prākāreṇa.  ārāmasampannaṃ vanasampannam.  pūrva- vad yāvat.  tasmād apy aṣṭāv apsaraso nirgatāḥ.  tābhir apy asau gṛhya praveśitaḥ.  sa tābhiḥ sārdham bahūni varṣāṇi krīḍitavān.  bahūni varṣaśatāni.  bahūni varṣasahasrāṇi bahūni varṣaśatasahasrāṇi kriḍita- vān.  pūrvavat.  tato’pi kālāntareṇa nirgataḥ.  bhūyaś ca paryaṭan nagaram paśyati.  vaidūryamayena prākāreṇa ārāmasampannaṃ vana- sampannam.  puṣkariṇīsampannam.  dhūpitadhūpanam.  muktapuṣpā- vakīrṇam avasaktapaṭṭadāmakalāpam.  tasmād api ṣoḍaśapraso nirga- tāḥ.  tābhir api sārdham bahūni varṣāṇi krīḍitavān.  pūrvavat.  sa tābhir uktaḥ.  āryaputra tavāyam pṛthivīpradeśo ’pūrvaḥ.  asmād vihārāt tena na nirgantavyam.  athā nirgacchasi.  sarvathottarāmukhena na ganta- vyam iti.  sa tasmāt kālāntareṇa nirgataḥ.  bhūyaḥ paryaṭamānaḥ [p. 53] sphaṭikaprākāreṇa nagaram.  tathaivārāmasampannam.  vanasampan- nam.  puṣkariṇīsampannam.  dhūpitadhūpanam muktapuṣpāvakīrṇam avasaktapaṭṭadāmakalāpam.  tasmād api dvātriṃśad apsaraso nirgatāḥ. tābhir api sārdham bahūni varṣāṇi bahūni varṣaśatāni bahūni varṣaśa- tasahasrāṇi krīḍitavān.  sa tābhir apy uktaḥ.  āryaputra tavāyam pṛthivī- pradeśo’ pūrvaḥ.  asmād vihārāt tena na nirgantavyam.  atha nirgacchasi. uttarāmukhena na gantavyam iti.  sa tāsām pramadād ratikhinno nirga- taḥ.  uttarābhimukhena gacchan kaṇṭakāṭavīm prapannaḥ.  atha kṛṣṇaya- sena prākāreṇa nagaram paśyati.  sa tatra praviṣṭaḥ.  praviṣṭamātrasya ca nagaradvāram pihitam.  ūrdhavam paśyati.  prākāro vardhate bhairavaṃ  ca śabdaṃ śṛṇoti.  tatrasthaś ca cintayati.  kim etad iti.  sa tatra gataḥ. atha paśyati puruṣasyāsidharaṃ cakraṃ śiraś chinatti.  sa bhītaḥ pṛcchati.  kim etad bho puruṣa.  nairayikapuruṣaḥ prāha.  eṣa pra- tyekanarakaḥ.  Maitrāyajña āha.  kiṃ tvayā pāpakarma kṛtam iti.  sa kathayati.  asmin Jambudvīpe mahākośalī nāma nagaram.  tatrāham mahāsārthavāhaputro ’bhūvam.  sa pañcabhiḥ sahāyaśataiḥ saho- dyānaṃ gataḥ.  te kathayanti.  tava pitā sārthavāho ’smākam pūrva- puruṣo’ sti.  pūrvaṇgamaṃ kṛtvā deśāntarāṇi gatvā dravyopārjanāni kurvanti.  suvarṇabhūmiṃ siṃhaladvīpaṃ ca prabhṛtīni ca dvīpānta- rāṇi paśyanti.  vayam api tvayā pūrvaṇgamena deśāntaram paśyāma iti.  vayam api gacchāma iti pratiśrutam.  so’ haṃ gṛhaṃ gatvā māta- ram āpṛṣṭavān.  aham evaṃ deśāntaraṃ gamiṣyāmīti.  mātā ma āha. putra tava pitā samudram avatīrṇo deśāntaraṃ gata eva kālagataḥ. tvam ekaputrakaḥ.  prabhūtaṃ gṛhe dravyaṃ tiṣṭhati.  na gantavyam. iti.  mayā na gacchāmīti pratiśrutam.  evaṃ dvitīyaṃ tṛtīyaṃ catur- tham apy āpādapatanaṃ nivartitaḥ.  kālāntareṇāham bhūyo ’py udyā- naṃ gataḥ sahāyair uktaḥ.  avaśyaṃ gantavyam iti.  gamiṣyāmīti mayā pratiśrutam.  atha mama prasthitasya mātā dvāre pādapatanaṃ kṛtvā sthitā.  putra nārhasi mām parityaktum iti.  tasyāham mastake pādaṃ dattvā prakrāntaḥ.  so’ ham pañcabhiḥ sahāyaśataiḥ sārdhaṃ samu- drakūlaṃ gataḥ.  aṣṭāṃgasamanvāgatam poṣadhaṃ gṛhya samudram avatīrṇaḥ.  suvarṇabhūmiprasthitānām asmākaṃ viṣamavātādyāhataḥ poto vinaṣṭaḥ.  te sarve kālagatāḥ.  ahaṃ tu bahubhir divasaiḥ kathaṃ- cana samudrād uttīrṇo ’tha prapīḍyamānaḥ sauvarṇena prākāreṇa nagaram.  ārāmasampannam.  vanasampannam.  puṣkariṇīsampannam. dhūpitadhūpanam.  muktapuṣpāvakīrṇam.  avasaktapaṭṭadāmakalāpam. tasmāc catasro ‘psaraso nirgatāḥ.  tābhiḥ praveśito ’smi.  yāvat. [p. 54] tābhir api sārdham bahūni varṣāṇi.  bahūni varṣaśatāni.  bahūni varṣaśatasahasrāṇi krīḍitam.  tataḥ kālāntareṇa nirgacchan pa…pūr- vavat.  tasmād apsaraso nirgatāḥ tābhiḥ praveśito ’smi.  yāvat. tābhir api sārdham bahūni varṣāṇi bahūni varṣaśatāni bahūni varṣa- śatasahasrāṇi krīḍitam.  evaṃ vaidūryamayam.  tasmād api ṣoḍa- śāpsaraso nirgatāḥ…tasmād api nirgataḥ.  sphaṭikamayaṃ nagaram paśyāmi.  pūrvavat.  tasmād dvātriṃśad apsaraso nirgatāḥ tābhir api saha tathaiva krīḍitam…  kaṇṭakāṭavīm prapannaḥ.  yāvad.  āyasana- garam paśyāmi.  so ’ham atra praviṣṭaḥ.  praviṣṭasya me dvāram pihitam.  atra ca pūrvavat…asidharaṃ cakraṃ śirasi parivarta- mānam paśyāmi.  tatra ca mamāvasthitasya śirasi asidharaṃ cakraṃ saṃkrāntam.  yad aham mātu…  nivṛttaḥ..aṣṭāṃgasamanvāgataṃ ca poṣadhaṃ gṛhītam.  tasya karmaṇo vipākena caturṣu mahānagareṣu pratyekasvargasva….mātuḥ śirasi pādaṃ dattvā gataḥ tasya karmaṇo vipākena mamāsidharaṃ cakraṃ śiraś chinatti.  maitrayājñaś cintayati. mayāpy etad eva karma kṛtam.  upasthito mamāpi karmavipāka iti. nairayikapurusaḥ prāha.  kutas tvam.  maitrāyajñaḥ kathayati.  asti Jambudvīpe tāmaliptaṃ nāma mahānagaram.  tato’ ham.  mayāpi caitat sarvam anuṣṭheyam.  nairayikapuruṣaḥ prāha.  asti mayādyānta- rikṣe ghoṣaḥ śrutaḥ kṣīṇas tava karmavipākaḥ maitrāyajño nāma sārthavāhaputraḥ adyāgamiṣyati.  etad eva karma kṛtveti.  maitrāyajña āha.  kim bhojanam.  sa āha.  ata eva mastakāc chidyamānād yat pūyaśo- ṇitaṃ sravati.  evam uktvā sa puruṣaḥ kālagataḥ patitaḥ maitrāyajño bhītaḥ saṃvignaḥ sarveṇa bhāvena mātāpitroḥ praṇipātaṃ kṛtvāha. ūrdhvam bhavāgravitatān adharād avīciṃ  tiryakprathān agaṇitān api lokadhātūn ātmansva surāsuranaroragabhūtakāye satvāni yāni upagatāni sukhino bhavantu [p. 55] evaṃ cintayitvā sarveṇa bhāvena mātāpitror namaskāraṃ kṛtvā praṇipātaṃ ca praṇidhānaṃ ca kṛtavān.  yatra yatropapadyāmi mātā- pitroḥ śuśruṣāṃ kuryām aham iti.  ye ca kecana satvā pratyeka- narake upapadyante teṣāṃ sarveṣām arthāyāham atrāvasthitaḥ.  ye ca kecana loke yuktās ca muktāś ca taṣāṃ namaḥ.  te mām pālayantu. idam uktvā tasmin nairayikapuruṣaḥ kāle sthitaḥ.  punaś ca praṇi- dhānaṃ kṛtvā punar apy āha. kṛtvādau narakam avīcim ābhavāgrād  ye satvāś cyutigatibandhanāvabaddhāḥ te sarve sukham atināpya dharmayuktaṃ nirvāṇaṃ yad ajaram acyutaṃ spṛśantu. atha tac cakram aspṛśamānaṃ śirasi nityakālam evopari vihāyasi sthitam.  nityaṃ ca kila tasya mātāśiṣam prayuṇkte.  yady asti mama kiṃcit puṇyaphalam pradānena vā śīlena vā brahmacaryeṇa vā pati- vratatvena vā tena puṇyaphalena mama putrasya yatra tatra sthitasya  mā kiṃcit pāpam bhavatu.  tena ca tasya śivam āsīt. b) yathā śyāmajātake saviṣeṇa śareṇa.  śyāmakumārasya mātā- pitror āśīrvācanena śalyaś ca nirgato viṣaṃ ca naṣṭam mṛtaś ca saṃjīvitas tadvat tasyāpi śivam āsīt.  yathā vajrarājagṛhe dha- naṃjayasūtre āryaśāradvatīputreṇoktam tam enam brāhmaṇam  mātāpitarau samam mānitau samyak pūjitau kalyāṇena manasānu- [p. 56] kampete.  adhosī vatana putro dhārmikeṇa karmaguṇena na ca kiṃcit pāpaṃ karma karoti.  sarvaṃ sūtraṃ yojyam.  yathā ca siyālakasūtre Bhagavatoktam.  tam evaṃ gṛhapatiputra mātāpitarau pañcasu sthāneṣu pratyupasthitau pañcasu sthāneṣu pratiṣṭhā- payataḥ tasya punar gṛhapatiputra mātāpitṛbhyām anukampitasya puruṣapudgalasya vṛddhir evam pratyāśaṃsitavyā. c) sa tatra prītyāhāraḥ sthitvā paripūrṇeṣu ṣaṣṭivarṣasahasreṣu  kālagataḥ. d) yathā rājājātaśatrur aparipūrṇa eva nairayikāyuḥpramāṇe cyutaḥ.  abandhyatvāt karmaṇāṃ kadācid atīva śirorujā bhavati. e) atra kṛtapraṇidhānasya maitrāyajñānasya mātāpitṛśuśrūṣā vakta- vyā.  yathā śyāmajātake ’ndhau mātāpitarau hastibhūtena  paripā- litau.  anyeṣu jātakaśateṣu ca. f) atha Bhagavān prāptakālam bhikṣūn āmantrayate.  syād evam bhikṣavo yuṣmākam anyaḥ sa tena kālena tena samayena maitrāyajño nāma sārthavāhaputro babhūveti.  naivaṃ draṣṭavyam.  ahaṃ sa tena kālena tena samayena maitrāyajño nāma sārthavāhaputra āsīt.  tasmāt tarhi bhikṣavo mama vacanaṃ śraddadhānair buddhe sagauravair bhavitavyaṃ dharme saṃghe sagauravair bhavitavyam.  mātāpitṛṣu  ācāryopādhyāyeṣu sagauravair bhavitavyam.  evaṃ vo bhikṣavaḥ śikṣitavyam.  ya evaṃ deśāntaragataḥ sukhaṃ duḥkham pratyanu- [p. 57] bhavati.  yathā maitrāyajñena deśāntaragatena tasminn eva janmani pratyekasvargam pratyekanarakaṃ cānubhūtam.  ya evaṃ deśāntara- gataḥ sukhaṃ duḥkham pratyanubhavati.  idaṃ karma deśāntara- vipākam.  g) etad darśayati Bhagavān.  yathā mayi tathā mātāpitṛṣu.  ācāryo- pādhyāyeṣu vacanakāriṇāṃ samo vipākaḥ iha loke paraloke ca. kathaṃ iha loke samaḥ karmavipāko bhavati.  yathā śrāvastyāṃ daridrapuruṣo Bhagavantaṃ saśrāvakasaṃgham bhuñjānaṃ dṛṣṭvā cittam prasāditavān.  tena mahāpuṇyasambhāra upārjitaḥ rājyasaṃ- vartanīyaṃ karma kṛtam.  tad eva ca mokṣabījam.  tac ca jñātvā Bhagavatā gāthā bhāṣitā  ye tatrābhyanumodante vaiyāvṛtyakarāś ca ye anūnā dakṣiṇā teṣāṃ te ’pi puṇyasya bhāginaḥ. etad eva gāthā samutthānam. manaḥpūrvaṇgamā dharmā manaḥśreṣṭhā manojavāḥ manasā cet prasannena bhāṣate vā karoti vā tatas taṃ sukham anveti chāyā vā anuyāyinī  tataś cyutaś ca deveṣūpapannaḥ.  yathā ca tagaraśikhī nāma pratyekabuddhaḥ.  durbhikṣe daridrapuruṣeṇa sūpaḥ pratipāditaḥ.  sa ca tadahar eva tasmin nagare rājābhiṣiktaḥ tataḥ kālāntareṇa pratyeka- buddhaḥ saṃvṛttaḥ ya eṣa sūtrāntare paripaṭhitaḥ pratyekabuddhas [p. 58] tagaraśikhī nāma.  evaṃ tāvad Bhagavati sāṃdṛṣṭikaścittaprasādasya phalavipākaḥ. h) katham mātāpitṛṣu.  yathā maitrāyajñaḥ sārthavāhaputraḥ ācaturtham pratinivṛtto mātur vacanena caturṣu mahānagareṣu pratyekasvargasukham anubhūtavān.  tat tu tasya mokṣabījam.  evam mātāpiṭṣva api sāṃdṛṣṭikaḥ phalavipākaḥ  i) katham Bhagavati mātāpitṛṣu ca cittapradoṣeṇa narakagam- anam bhavati.  Ucyate.  devadatto Bhagavati cittam pra…to’vīcau mahānarake patitaḥ.  tathā sindhu viṣaye raurukaṃ nāma nagaram. tatra śikhaṇḍī rājaputraḥ pitaraṃ ghātayitvā narake patitaḥ.  evam Bhagavati mātāpitṛṣu ca cittapradūṣaṇena narakagamanam bhavati.  j) tena kāraṇena kiṃ nāsti nānākaraṇam.  Ucyate.  mahāntaṃ.  nānākaraṇam.  Bhagavān anekakalpaśatasahasropārjitakuśalamūla- sambhūtasambhāraḥ anutpannasya mārgasyotpādayitā buddho bo- dhāya mārgaṃ deśayati.  tasmin kṛtaḥ prasādo ’prameyaphalavipākaḥ ante ca nirvāṇam.  mātāpitror mokṣamārgo ’viditaḥ.  api ca na sarvam mātāpitror vacanaṃ kāryam.  santi kecin mithyādarśanopahatacittaḥ putrān bruvanti.  ehi mām avasanaṃ naya.  tava ca bhaviṣyati hitāya [p. 59] sukhāya mama ca.  [prapāte mām pā] tayāgnau vā praveśayeti.  tan naiva kartavyam.  kiṃ kāraṇam.  mātāpitarau ghātayitvāvaśyaṃ narakagamanam.  ata eva Bhagavatā pratiṣiddho na mātāpitṛghātakaḥ pravrājayitavyaḥ nāsti tasya pravrajyā nopasampadā.  nāsti phala- prāptiḥ.  evaṃvidhaṃ varjayitvānyathā samasamā mātāpitara ācāryo- pādhyāyāḥ kathaṃ ca samasamā.  nanu Bhagavatoktam.  mātāpitroḥ putrasneho yāvad asthimajjām āśritya tiṣṭhatya ata eva mātāpitṛbhyām ananujñātasya nāsti pravrajyā.  yathāryarāṣṭrapālaśoṇa prabhṛtayo Bhagavatā mātāpitarāv ananujñāpya na pravrājitāḥ adyāpi tān aṇanujñātān na pravarājayanti.  yathā ca Bhagavati pravarajite śud- dhodanasya putraśokena cakṣuṣī antarhite.  Ucyate.  mātāpitaraḥ pañca sthānāni pratyāśaṃsamānāḥ putram icchanti.  saṃvardhito no vṛddhībhūtān pālayiṣyati kāryaṃ ca kariṣyati dravyasvāmī ca bhaviṣyati.  kālagatānāṃ ca pitṛpiṇḍaṃ dāsyati.  kulavaṃśaś ca cirasthitiko bhaviṣyati.  imāni pañca sthānāni pratyāśaṃsamānā mātāpitaraḥ putram icchanti.  naivam ācāryopādhyāyāḥ kevalam eva kāruṇyam puraskṛtya katham asyā nādikālapravṛttasya saṃsāraca- krasya paryantaṃ kuryād iti.  yathā Bhagavatā vināya uktam. upādhyāyasya śiṣye putrasaṃjñā bhavati.  śiṣyasyāpya upādhyāye pitṛsaṃjñā bhavati.  evam anyonyaniśritāḥ sukhino bhaviṣyanti.  evam ācāryopādhyāyāḥ samasamā mātāpitṛbhiḥ yathā cakravartisūtra  [p. 60] uktam Bhagavatā.  kasya karmaṇo vipākena rājā cakravartī has- tiratnānya aśvaratnāni ca pratilabhate.  dīrgharātraṃ rājā cakra- vartī mātaram pitaraṃ vā svayaṃ vā skandhe vahati vā rathādibhir vāhayati vā.  ācāryopādhyāyān svayaṃ vahati vāhayati vā.  tasya karmaṇo vipākena rājā cakravartī hastyaśvaratnāni pratilabhate. anenāpi kāraṇena samasamā mātāpitara ācāryopādhyāyāś ca.  api tv asty anyatra nānākaraṇam.  gṛhasthānām mātāpitṛ pravrajitāḥ pūjyāḥ. pravrajitānām ācāryopādhyāyā eva pūjanīyāḥ.  yathā mahīṣāsakā gotrāntarīyā vinaye ’rthotpattiṃ dhārayanti.  yathāha Bhagavān.  na bhikṣavaḥ ācāryopādhyāyān anāpṛṣṭvā deśāntaraṃ gantavyam. kasmād.  bhavati bhikṣavo jīvitāntarāyo bhavati brahmacaryān- tarāyo bhavati pātracīvarāntarāyaḥ bhūtapūrvam bhikṣavo mai- trāyajño nāma sārthavāhaputra āsīd iti.  etad evāvadānaṃ yathāvas- thitaṃ vaktavyam.  evam eva samasamā ācāryopādhyāyā mātāpitaraś ca.  yathā coktam Bhagavatā.  yo bhikṣavo mātāpitarau skandhena gṛhya Jambudvīpam paryaṭeta yogodvahanaṃ ca kuryāt caturṣu [p. 61] dvīpeṣu hiraṇyasuvarṇaṃ ca dadyāt.  evam api mātāpitroḥ pratyupa- kāro na kṛto bhavati.  yaś ca punar buddhe prasādayet.  dharme. saṃghe.  pañcasu śikṣāpadeṣu āryakānteṣu śīleṣu pratiṣṭhāpayet.  evam mātāpitṛṇām putraiḥ pratyupakāraḥ kṛto bhavati tac ca sarvam ācāryopādhyāyāḥ kurvanti.  yathāha Bhagavān dakṣiṇāvibhaṇgasūtre. yathānanda pudgalaḥ pudgalam āgamya buddhaṃ śaraṇaṃ gacchati dharmaṃ saṃghaṃ śaraṇaṃ gacchati yathoktāni ca śikṣāpadāni vakta- vyāni.  tenānanda pudgalena tasya pudgalasya na śakyam pratikartum. yad idam abhivādanapratyutthānamātreṇaivam api prativiśiṣṭatarā ācāryopādhyāyā mātāpitṛbhyām.  yathā ca mahākātyāyanenāvanti- prabhṛtayaḥ paścimajanapadā abhipraśaditāḥ yathā cāryamadhayan- dinena kāśmīrāyām pañca nāgaśatani vinīya deśo ’bhiprasāditaḥ [p. 62] anavataptasarasaś ca kuṃkumam ānīya kaśmīrāyām pratiṣṭhāpi-  tam.  tac cādyāpi lokopabhuktam.  vihāraś ca kārito ’dyāpi ca tatraiva prativasanti.  yathā ārya gavāmpatinā suvarṇabhūmyāṃ yojanaśataṃ janapado ’bhiprasāditaḥ.  yathā ca pūrvavidehā ārya piṇḍo labhāradvājenābhiprasāditā (vihārāś ca kāritā adyāpi tatraiva [p. 63] prativasanti).  yathā cāryamahendreṇa siṃhaladvīpe vibhīṣaṇa prabhṛtayo rākṣasāḥ samaye sthāpitā deśaś cābhiprasāditaḥ yathā cādhyardhaśatake sūtra āryapūrṇena śūrpārake nagare pañco- [p. 64] pāsakaśatāni abhiprasāditāni.  candanamālaś ca vihāraḥ kāritaḥ. yathā ca Bhagavān pañcabhir bhikṣuśataiḥ sārdhaṃ vihāyasā tatra gato janakāyaś cābhiprasāditaḥ api ca kim ekaikasya bhikṣor nāma- grahaṇena kṛtena yato Bhagavān parinirva…ntar yaḥ kaścid vinīto bhikṣur vā bhikṣuṇī vopāsako vopāsikā vā sarve te bhikṣubhir eva vinītāḥ.  yaś ca yenābhiprasāditaḥ sa tasyācāryopādhyāyāś ca eta …ta Bhagavān mātāpitaraḥ pañca sthānāni pratyanuśaṃsamānāḥ putram icchanti.  ācāryopādhyāyās tu kāruṇyān nirvāṇaṃ dharmaṃ deśayanti.  anenāpi kāraṇena mātāpitṛbhya ācāryopādhyāyāḥ prati- viśiṣṭatarā iti.  ata evam āha Bhagavān.  mama bhikṣavo vacanaṃ śraddadhānair Bhagavati paraḥ prasādaḥ kāryaḥ dharme saṃghe mātāpitṛṣv ācāryopādhyāyeṣu paraḥ prasādaḥ kāryaḥ tad vo bhavi- śyati dīrgharātraṃ hitāya sukhāyeti.  idaṃ karma deśāntaravipākam [p. 65]

 

XXXIII.

Katamat karma yena samanvāgataḥ pudgalaḥ pūrvaṃ sukhito bhūtvā paścād duḥkhito bhavati.  Ucyate.  ihaikatyo dānaṃ yācitaḥ samānaḥ pūrvaṃ prahṛṣṭaḥ pratijānīte pramudito dadāti. dattvā ca khalu pratisārī bhavati.  sa yadā manuṣyeṣūpapadyate. āḍhyeṣu mahādhaneṣu mahābhogeṣu kuleṣūpapadyate.  paścāt tasya te bhogāḥ parikṣayam paryādānaṃ gacchanti.  sa paścād daridro bhavati.  yathāryagopakaḥ tena kila kakucchande samyak- sambuddhe bhikṣusaṃghasya godhenur dattā.  sa paścāt parair garhito na sādhukṛteyaṃ datteti.  tena cittam pradūṣitam.  sa yatra yatropapadyate tatra tatra mahādhano bhavati.  paścāt tena citta- pradoṣeṇa daridro bhavati.  paścime bhave ’pi rājagṛhe nagare [p. 66] ‘nyatarasmin gṛhe pratyājātaḥ.  tasya jāyamānasya mātā kālagatā. anena mātā māritā jāyamānena mūlanakṣatre jāto ‘yam mā nirmūlaṃ kulaṃ kariṣyaty amaṃgalo ‘yam iti mātrā sārdhaṃ śmaśāne utsṛṣṭaḥ. tatrāpi ca mātur ekastanāt kṣīram pragharati tenaiva puṇyānu- bhāvena.  vivṛddhaś ca Bhagavatāgatya pravrājitaḥ.  etac ca sarvam anupūrveṇa Bhagavatā bhikṣūṇāṃ kathitam.  evam anena pūrvaṃ kṣīradhenuḥ prasādajātena dattā paścād vipratisārī saṃvṛttaḥ. tasyedaṃ karmaphalam.  yas tv asau pūrvakaś cittaprasādas tad evāsya mokṣabījam.  yathā ca campāyām mahānagaryām iśvaro gṛhapatiputraḥ.  tena bhṛtyānāṃ haste sarvaṃ dhanaṃ caturdiśam bāṇijyāya preṣitam.  tac ca sarvaṃ deśāntaragataṃ vinaṣṭam.  sa ca parakarmakaraḥ saṃvṛttaḥ.  idaṃ karma yena samanvāgataḥ pudgalaḥ pūrvaṃ sukhito bhūtvā paścād duḥkhito bhavati.

 

XXXIV.

Katamat karma yena samanvāgataḥ pudgalaḥ pūrvaṃ duḥkhito bhūtvā paścāt sukhito bhavati.  Ucyate.  ihaikatyo dānaṃ samādāya yācitaḥ samānaḥ pratijānīte   kṛcchreṇa dadāti.  dattvā tu dānam paścāt prītim utpādayati.  sa yadā manuṣyeṣūtpadyate dari- dreṣu kuleṣūtpadyate.  tasya paścāt te bhogā abhivṛddhiṃ gacch- anti.  atra cāniruddhasyāvadānaṃ vaktavyam.  tena kila rājagṛhe [p. 67] śyāmākataṇḍulabhaktam upariṣṭhasya pratyekabuddhasya piṇḍapāto dattaḥ.  taddivasam eva rājñā tuṣṭenāṣṭau mahāgrāmā dattāḥ.  tac ca paścimakaṃ dāridryam.  yathā tasyaiva vyākaraṇam pūrvāparāntake sūtre.  yathā ca śrāvastyāṃ daridrapuruṣeṇa svajanaphalāni yācitvā kṣetraṃ nītāni karṣaṇārthe.  tasya patnyā paragṛhe bhājanam ādhāya  vrīhim ānīya bhaktaṃ siddham.  atha Bhagavatā śāriputra-maud- galyāyana-mahākāśyapa-subhūtiprabhṛtayaḥ ete uktāḥ.  amukasya  gṛhapater gṛhe prathamam bhaikṣyaṃ grahītavyam iti.  te ca sarve yathānupūrvaṃ tatra gatāḥ.  sarvaiś ca tasmād bhaikṣyaṃ labdham. atha paścād Bhagavān api gataḥ.  tayā striyā jātaprasādayā pariśiṣṭam bhaktaṃ sarvam Bhagavato dattam praṇidhānaṃ ca karoti.  anena Bhagavan kuśalamūlena mā me bhūyaḥ kadācid dāridryaṃ syād iti. tathāstv iti Bhagavatā pratiśrutam.  tadahar eva tasya mahānidhānam prādurbhūtam.  tac chrutvā rājā prasenajit tasmin gṛhe gataḥ. tenoktam.  asmākam pūrvarājabhis te dīnārāḥ sthāpitā iti.  gṛhapatinā tasya tato gṛhyāñjalipūro dattaḥ.  aṃgāraḥ saṃvṛttaḥ.  rājñā bhūyo gṛhapater dattāḥ.  suvarnaṃ saṃvṛttam.  athā rājā prasenajid vismaya- jātaḥ.  gatvā Bhagavato nivedayati.  Bhagavān āha.  puṇyanirjātā gṛhapater na grāhyā.  sarvaṃ ca tadānupūrveṇa kathitam.  evam eṣa yadā dātā bhavati duḥkhena yācitaḥ samānaḥ pratijānite.  duḥkhena [p. 68] dadāti dattvā ca cittam prasādayati.  tena hetunā pūrvaṃ daridro bhūtvā paścān mahādhano bhavati.  idaṃ karma yena samanvāgataḥ pudgalaḥ pūrvaṃ duḥkhito bhūtvā paścāt sukhito bhavati.

 

XXXV.

Katamat karma yena samanvāgataḥ pudgalaḥ pūrvaṃ ca paścāc ca sukhito bhavati.  Ucyate.  ihaikatyo dānaṃ yācitaḥ sa prahṛṣṭaḥ pratijānīte prahṛṣṭo dadāti.  dattvāpi ca prītimān bhavati. sa yadā manuṣyeṣūpapadyate.  āḍhyeṣu kuleṣūpapadyate mahā- dhāneṣu mahābhogeṣu.  atra bhadrike nagare miṇḍhakaprabhṛtīnāṃ caturṇāṃ dānapatīnāṃ vipāko vaktavyaḥ taiḥ kila tagaraśikhī pratyekabuddhaḥ piṇḍapātena pratipāditaḥ.  atra vinayāvadānaṃ vaktavyam.  idaṃ karma yena samanvāgataḥ pudgalaḥ pūrvaṃ ca paścāc ca sukhito bhavati.

 

XXXVI.

Katamat karma yena samanvāgataḥ pudgalaḥ pūrvaṃ ca paścāc ca duḥkhito bhavati.  Ucyate.  ihaikatyaḥ kalyāṇamitra virahito bhavati.  sa dānaṃ na dadāti.  na ca tena kiṃcit pāpakaṃ karma kṛtam bhavati.  sa yadā manuṣyeṣūpapadyate daridreṣu kuleṣūpa-  padyate.  alpānna pāna bhojaneṣu.  yathā śravastyāṃ daridradāra- kasyāvadānaṃ varṇayanti.  śrāvastyāṃ kila Bhagavān piṇḍapātam paryaṭati.  tadā ca śrāvastyām ikṣudvādaśī nāma bhavati.  Bhaga- vatā cekṣūṇi labdhāni.  anyatarasmin gṛhadvāre daridradārakas tiṣṭhati.  sa Bhagavantam ikṣūṇi yācati.  Bhagavataikaṃ dattam.  sa [p. 69] bhūyo yācati.  Bhagavān āha.  vatsa.  ucyatām.  necchāmīti te bhūyo dāsyāmīti.  sa prāha.  mayā Bhagavan na kadācin necchāmīty uktam pūrvam.  Bhagavān āha.  vatsa.  ucyatām necchāmi Bhagavan sarvāṇi dāsyāmiti.  tenekṣulobhān necchāmīty uktam.  Bhagavatā sarvāṇi dattāni.  athāryānandaḥ pṛcchati.  Bhagavan kim idam.  Bhagavān āha. na kadācid eṣa ānanda rūparasagandhasparśādināṃ tṛptapūrvo ‘bhavat necchāmīti vā na kadācid uktapūrvam.  tad etasya vacanaṃ tasya necchāmīti hetubhūtam bhaviṣyati.  āha ca. necchāmīty eṣa vyāhāro na kadācid udīritaḥ kuto rūpāṇi śabdāś ca gandhāḥ sparśāś ca vai kutaḥ. ity evaṃ prārthayann eṣa nityam bhramati bāliśaḥ necchāmīti praharṣeṇa yaiṣā vāk samudīritā hetur alpecchatā yaiṣā sa evāsya bhaviṣyati. idaṃ karma yena samanvāgataḥ pūrvaṃ ca paścāc ca duḥkhito bhavati.

 

XXXVII.

Katamat karma yena samanvāgataḥ pudgala āḍhyo bhavati matsarī.  Ucyate.  ihaikatyenālpamātraṃ dānaṃ dattam bhavati śilavati pātrabhūte na tu punas tyāgacittam abhyastam bhavati. yadā manuṣyeṣupapadyate.  āḍhyeṣu kuleṣūpapadyate mahādhaneṣu mahābhogeṣu.  tena dānaviśeṣeṇa yat tena punas tyāgacittam abhy- astaṃ na bhavati sa tena karmaṇā matsarī bhavati.  yathā śrāvastyāṃ [p. 70] hilliśālagṛhapater avadānam.  sa kila pūrvajanmani matsarī bhavati. atha tasya gṛhadvāre tagaraśikhī nāma pratyekabuddha āgataḥ.  tasya bhikṣā dattā.  tena dṛṣṭvādīyamānā tena kṣavaṇaye na ca bhikṣā dattā sa ca pravrājitaḥ paribhraṣṭaḥ.  sa tena karmaṇā divyamā- nuṣyakāḥ saṃpattayo ‘nubhūya śrāvastyām agra kulikaputraḥ pratyājāto matsarī kālagataḥ.  tasya dravyaṃ rājñā prasenajitāputra- kaṃ gṛhitvā satavarge āgame prasenajitsaṃyukteṣu rājopakīrṇa- kaṃ nāma sūtram.  prasenajid Bhagavataḥ kathayati.  iha Bhagavann agrakulikaḥ kālagataḥ.  tasya mayāputrakaṃ svāpateyaṃ gṛhītam. Bhagavān āha.  katīyam mahārāja gṛhapater dravyaṃ gṛhītam.  sa āha.  śataṃ Bhagavan śatasahasrāṇāṃ yad āhatam pariśiṣṭaṃ dravyam aparimitam anāhatam.  Bhagavān āha.  idaṃ tasya mahārāja saptamam aputrakam dravyagrahaṇam.  yat tena tagaraśikhī nāma pratyekabuddhaḥ piṇḍapātena pratipāditaḥ.  tad asya karma parik- ṣīṇam.  anyac ca kuśalamūlaṃ na kṛtam.  tenādya prathamāyāṃ rātryāṃ mahāraurave narake pacyate.  tatra Bhagavān gāthā bhāṣate. dhanaṃ dhānyaṃ jātarūpaṃ gavāśvamaṇikuṇḍalam dāsakarmakarā bhṛtyā ye cānye anujivinaḥ mriyamāṇasya nānveti nāpi ādāya gacchati. yat tena kṛtam bhavati kalyāṇam atha pāpakam tad dhi tasya svakam bhavati tac ca ādāya gacchati. tasmāt kuruta puṇyānāṃ nicayaṃ sāmparāyikam [p. 71] puṇyāni paraloke ‘smin pratiṣṭhā prāṇināṃ smṛtā gṛhe tiṣṭhati kāyo ‘yaṃ śmaśāne priya bāndhavāḥ sukṛtaṃ duṣkṛtaṃ caiva gacchantam anugacchati. ayam pudgala āḍhyo bhavati matsarī.

 

XXXVIII.

Katamat karma yena samanvāgataḥ pudgalo daridro bhavati tyāgavān.  Ucyate.  ihaikatyena pudgalena bahu dānaṃ dattam bhavati.  tiryaggateṣu manuṣyeṣu ca duḥśīleṣv abrahmacāriṣu. punaḥ punas tyāgacittam abhyastam.  sa yadā manuṣyeṣūpapadyate daridro bhavati tyāgavān tena dānābhyāsena.  yat tu tenāpātrabhūteṣu dānaṃ dattaṃ tena daridraḥ.  yathā śrāvastyāṃ tatra vinaye tantra- vāyasya nidānam varṇayanti.  sa tyāgavān daridraś ca.  punaḥ punas tyāgacittam abhyastam.  idaṃ karma yena samanvāgataḥ pudgalo daridro bhavati tyāgavān.

 

XXXIX.

Katamat karma yena samanvāgataḥ pudgala āḍhyo bhavati tyāgavān.  Ucyate.  ihaikatyena pudgalena bahu dānaṃ dattam bhavati śīlavatsu pātrabhūteṣu punaḥ punas tyāgacittam abhyastam bhavati. sa tena karmaṇā yadā manuṣyeṣūpapadyate.  āḍhyeṣu kuleṣūpa- padyate mahādhaneṣu mahābhogeṣu.  yat tu tena punaḥ punas tyāga- cittam abhyastaṃ tena tyāgavān bhavati.  yathānāthapiṇḍadena kila krakucchande samyaksambuddhe jetavanaṃ niryātitam.  vihāraśca kāritaḥ.  evaṃ kanakamunau samyaksambuddhe kāśyape sarvārtha- siddhe ca.  bhūyaś ca maitreyasya suvarṇāstīrṇaṃ niryātayiṣyati. idaṃ karma yena samanvāgataḥ pudgala āḍhyo bhavati tyāgavān.

 

XL.

katamasya pudgalasyāyuḥ kṣīṇaṃ na karma.  Ucyate.  yaḥ pudgalo narakāc cyuto narakeṣūpapadyate.  tiryagbhyaścyutas [p. 72] tiryakṣūpapadyate.  yamalokāc cyuto yamaloke upapadyate.  devebhyaś cyuto deveṣūpapadyate.  yathā varṣākārasya brāhmaṇasya punaḥ punaḥ kālagatasya markaṭopapattiḥ.  yathā kāsmīrāyām pūrvoktasya gṛhapateḥ punaḥ punaḥ paśūpapattiḥ.  yathā ca śrāvastyāṃ kaścid daridraḥ kuṭumbī kālagataḥ.  tasya gṛhadvāre balīvardo vraṇībhūtena skandhena tiṣṭhati.  sa gṛha āsaktacittaḥ kuṭumbī tasya balīvardasya skandhe kṛmiḥ pratyājātaḥ.  upapannamātraś ca kākena bhakṣitaḥ. punas tatraiva kṛmiḥ pratyājātaḥ.  sa evaṃ saptakṛtva ekadivasena kālagataḥ upapannamātraś ca kākena bhakṣitaḥ.  yathā cārya- mahāmaudgalyāyano magadheṣu bhaikṣyam paryaṭāmāno ‘nyata- magṛhadvāram anuprāptaḥ.  tasmiṃś ca gṛhe gṛhapatiḥ patnīsahito matsyamāṃsaprakāreṇa bhojanam bhuṃkte.  putreṇa paryaṃkagatena kṛṣṇā cāsya kukkurī puraḥ sthitā.  sa tasya matsyā sthinī kṣipati. atha sa gṛhapatir mahāmaudgalyāyanaṃ dṛṣṭvāha.  gamyatām ārya nāsti kaścid atra yo bhikṣāṃ dāsyati.  sa khalu samprasthitaḥ. taśmiṃś ca gṛhadvāre deśāntarābhyāgatāḥ puruṣā vidvāṃsaḥ pūr- vasthitāḥ te taṃ dṛṣṭvā vismayam prāptāḥ.  aho āścaryam ayaṃ nāma ṛddhimatām agryaḥ yena Nandopanandau nāgarājānau vinītau vaijayantaś ca prāsādo vāma pādāṃguṣṭhena kampitaḥ śakro vismā- pitaḥ trisāhasraṃ lokadhātuṃ nimeṣāntaracārī sa nāma bhikṣām adattvā visarjitaḥ.  atha sthaviras teṣāṃ saṃvejanārtham āha.  vatsa. naitad āścaryam.  puruṣā ūcuḥ.  atha kim anyad āścaryam vismaya- kāraṇam.  sa uvāca.  ya eṣa gṛhapatir matsyamāṃsaprakārair bhojanam [p. 73] bhuṃkte eṣa matsyaḥ asya gṛhapateḥ pitā.  tena yā eṣāsya gṛhasya pṛṣṭhataḥ puṣkariṇī ataḥ prabhūtamatsyān uddhṛtyoddhṛtya bhak- ṣitāḥ.  sa kālagato ‘traiva matsyaḥ pratyājātaḥ.  sa eṣo ‘nekaśa uddhṛtyoddhṛtya bhakṣyate.  atraiva ca bhūyo bhūya upapadyate.  yāpy eṣā kukkurī asyaiva gṛhapater mātā.  etayā lobhadoṣeṇa na kiṃcid dānaṃ dattam.  na ca śīlaṃ sevitam.  kevalaṃ kulavaṃśārthaṃ dravyam paripālitam.  sātraiva gṛhe āsaktacittā kālagatā kukkurīṣu pratyājātā.  kālagatā bhūyo ‘traivopapadyate.  sarvāṃ ca rātriṃ gṛhaṃ samantāt paryaṭati.  mātra kaścit praviśed iti.  atha yas tv eṣa  putraḥ paryaṃke kṛtaḥ eṣo ‘syā eva striyāḥ pracchanna bhartā anena ca gṛhapatinā śrutam.  eṣā te patni parapuruṣavyāsaktā jāteti.  sa eṣa gṛhapatir grāmāntara gamanavyapadeśena gṛhān niṣkrāntaḥ.  eṣāpi strī parapuruṣeṇa saha śayitā.  anena gṛhapatinā rātrāv āgamya puruṣo ghātitaḥ.  so’ syām eva striyām āraktacittas tenaiva snehānubandhena kukṣav upapannaḥ.  paśya vatsa yaḥ pitā caiva tasya sa maṃsāni bhakṣayati.  yā mātā janitrī tasyā matsyakaṇṭakāsthikāni dadāti. yaś ca śatruḥ kruddhena māritaḥ pāradārikaḥ tam paryaṃkena dhārayati.  eṣa saṃsāradoṣo nirvedaḥ kāryaḥ.  idam atrāścaryakāra- ṇam.  atha sa bhikṣur mahāmaudgalyāyana etad evārtham sarvam paścimajanatāsaṃvejanārthaṃ ślokena saṃgṛhītavān.  yathāha. pitur maṃsāni khādatemātuḥ kṣipati kaṇṭakān bhāryā jāraṃ ca poṣeti loko mohatamovṛtaḥ ayam pudgalo yasyāyuḥ kṣīṇaṃ na karma. [p. 74] ##XLI.

katamaṣya pudgalasya karma kṣīṇāṃ nāyuḥ ucyate.  yaḥ pūrvaṃ sukhito bhūtvā paścād duḥkhito bhavati.  pūrvaṃ yo duḥkhito bhūtvā paścāt sukhito bhavati asya pudgalasya karma kṣīṇaṃ nāyuḥ.

 

XLII.

Katamatasya pudgalasya karma kṣīṇam āyuś ca.  Ucyate.  yaḥ pudgalo narakāc cyutas tiryakṣūpapadyate.  tiryagbhyaś cyuto yama- loke upapadyate.  yamalokāc cyuto manuṣyeṣūpapadyate.  tataś cyuto deveṣūpapadyate.  yathā śrāvastyāṃ viṇikputra udyānaṃ gataḥ puṣpahetoḥ patnīvacanenāśokavṛkṣam ārūḍhaḥ.  sā ca vṛkṣaśākhā viśīrṇā.  sa pāṣānaśilāyām patitaḥ kālagataḥ tatra mahājanakāyo rudati.  atha bhikṣavo divāvihāraṃ gatāḥ.  taṃ dṛṣṭvā saṃvignā Bhagavato nivedayanti.  Bhagavanu aho anityatā.  atrodyāne gṛhapa- tiputro bālo ‘bhuktabhogo ‘śokavṛkṣāt patitaḥ kālagataḥ.  tatra mahā- janakāyaḥ saṃnipatitaḥ rauravasadṛśaś ca śabdaḥ śrūyate.  Bhagavān āha.  eṣa eva bhikṣavaḥ gṛhapatiputraḥ pūrvam mahāsamudre ‘nya- tarasmin nāgakule upapannaḥ.  sa tatra jātamātra eva strīsahitaḥ krīḍamāno garuḍenoddhṛtya bhakṣitaḥ.  tatra nāgakanyā rudanti iha striyo rudanti.  sa ca yasyāḥ striyā vacanenāśokavṛkṣam ārūḍhas tasyo- pary āghātaṃ kṛtavān.  asyā doṣeṇāhaṃ vṛkṣam ārūḍhaḥ.  kruddhaḥ kālagato narakeṣūpapannaḥ.  asya pudgalasya karma kṣīṇam āyuś ca.

 

XLIII.

katamasya pudgalasya puṇyāni ca kṣiṇāni āyuś ca. [p. 75] ucyate.  yathā sa eva hilliśālī gṛhapatiḥ.  yathā Bhagavān āha.  tasya punar mahārāja gṛhapates tac ca kuśalaṃ karma parikṣīṇam anyac ca na kṛtam.  so ‘dya prathamarātriṃ raurave pacyate.  yathā rājā prasenajid rājyād bhraṣṭo rājagṛham anuprāptaḥ.  sa tatra purāṇa- mūlakapattrāṇi mukhe prakṣipya khādan puruṣeṇākṣiptaḥ.  śyāsu- pūrṇena mukhenātha maranaṃ mṛtaḥ.  pratyekabuddhapūrvas tasya [pūrvasya?] piṇḍapātasya vipākena.  ayam pudgalo yasyāyuś ca kṣīṇam puṇyāni ca.

 

XLIII.  bis.

katamasya pudgalasya nāyuḥ kṣīṇaṃ [na] karma.  api tu kleśaḥ kṣiṇāḥ.  Ucyate.  śrotaāpannasya.  sakṛdāgāminaḥ.  anāgā- minaḥ.  pratyekabuddhasya.  ayam pudgalo yasya nāyuḥ kṣīṇaṃ [na] karma.  api tu kleśāḥ kṣīṇāḥ.

 

XLIV.

katamaḥ pudgalaḥ kāyena sukhī na cittena.  Ucyate. kṛtapuṇyaḥ pṛthagjanaḥ kāyena sukhī na cittena.  yathā mahādhana- brāhmaṇagṛhapatayo rājā ca māndhātā.  ayam pudgalaḥ kāyena sukhī na cittena.

 

XLV.

katamaḥ pudgalaś cittena sukhi na kāyena.  Ucyate.  yathā- rhann apuṇyaḥ cittena sukhī na kāyena.  yathārya śoṇottaras tena kila pūrvajanmani pratyekabuddhasya snāyato gomayapiṇḍakaḥ kapikacchumiśraḥ snānārthaṃ dattaḥ.  tena karma vipākena kuṣṭhena śarīraṃ viśīryati.  tathā hi gāthā bhāṣitā. [p. 76] karmāṇi nūnam balavattarāṇi karmabhyo vajrakalpebhyaḥ yatra vaśībhūto ‘ham anubhavāmi duḥkhāni karmāṇi. yathā ca jaṃghākāśyapaḥ.  tena kila vārāṇasyām pratyekabuddhasya pratiśrutam.  bhaktaṃ dāśyāmīti .  sa tasya mahatā pariśrameṇa kālāti- kramaṇe āsanne bhaktaṃ dattavān.  sa tena karmaṇā paścime janmani vitarāgo ‘pi bhūtvā pūrvāhṇe piṇḍapātam paryaṭati.  kālāti- kramaṇe āsanne kathaṃcid bhaktaṃ labhate.  tathāsya jaṃghākā- śyapa eva nāma.  ayam pudgalaś cittena sukhī na kāyena.

 

XLVI.

katamaḥ pudgalaḥ kāyena sukhī cittena ca.  Ucyate.  arhan kṣīṇāsravaḥ kṛtapuṇyaḥ.  yathā kaśmīrarājā dharmayaśaḥputro Bakulaḥ.  tathā hy asya siṃhanādaḥ.  aśītir me āyuṣmanto varṣāṇi pravrajitasya na kadācid vyādhir bhūtapūrvaḥ.  antataḥ śiro’rti- mātram api .  tena kila vārāṇasyāṃ gāndhikabaṇijā bhūtvā kakucchandaḥ samyaksambuddhaḥ saśrāvakasaṃgho glāna bhaiṣa- jyenopanimantrito bhikṣuṇā cārhatā ekā harītakī gṛhītā.  sa tasya karmaṇo vipākena nirābādhaḥ.  ārogyaparamā lābhā uktā Bhagavatā yathā cāryāniruddhaḥ kathayati.  tasya khalv āyuṣmantaḥ piṇḍa- pātasya vipākena saptakṛtvaḥ praṇīte trayastriṃśadevanikāye upapannaḥ saptakṛtvo manuṣyeṣu rājyaṃ kāritam.  tasyaiva ca piṇḍa- [p. 77] pātasya vipākenārhatvaphalalābhī cīvarapiṇḍapātaśayanāsanaglāna- pratyayabhaiṣajyapariṣkārāṇāṃ lābhi.  tathā hi tasya Bhagavatā durbhikṣe pañca bhikṣuśatāni dattāni.  tasya puṇyānubhāvena sarveṣāṃ divyam ananta bhaktam prādurbhavati.  ayaṃ pudgalaḥ kāyena sukhī cittena ca.

 

XLVII.

katamaḥ pudgalo na kāyena sukhī na cittena ca.  akṛta- puṇyāḥ pṛthagjanā utsannakulavaṃśā vastrānnapānavirahitāḥ para- gṛheṣu hiṇḍanti.  tathā vyādhibhiḥ kuṣṭhakṣayakāsajvarapāṇḍu- rogadadrupāmādibhiḥ parigatā hastapādavikalāś cakṣurvihīnāś ca. ayam pudgalo na kāyena sukhī na cittena.

 

XLVIII.

Katamat karma yena samanvāgataḥ pudgalo ‘pāyeṣūpa- panno ‘bhirūpo bhavati prāsādikaḥ snigdhakāyaḥ snigdhacchavir nayanābhirāmo darśanīyaḥ.  Ucyate.  yaḥ pudgalo rāgasamutthitena dauḥśīlyena samanvāgataḥ apāyeṣūpapadyate.  yathā mayūraśukha- sārikākāraṇḍavacakravākaprabhṛtayaḥ.  idaṃ karma yena samanv- āgataḥ pudgalo ‘pāyeṣūpapanno ‘bhirūpo bhavati prāsādikaḥ snigdha- kāyaḥ snigdhacchavir nayanābhirāmo darśanīyaḥ.

 

XLIX.

Tatra katamat karma yena samanvāgataḥ pudgalo ‘pāyeṣū- papanno durvarṇo bhavati rūkṣakāyo ghoradarśanaḥ.  Ucyate.  yaḥ pudgalo dveṣasamutthitena dauḥśīlyena samanvāgato ‘pāyeṣūpapa- dyate.  yathā siṃhavyāghrakākaśṛgālakṛṣṇasarpapretapiśācādayaḥ. idaṃ karma yena apāyeṣūpapanno durvarṇo bhavati rūkṣakāyo ghoradarśanaḥ.

 

L.

Tatra katamat karma yena samanvāgataḥ pudgalo ‘pāyeṣūpa- panno durgandho bhavati jihmendriyo ‘vyaktendriyaḥ ucyate.  yaḥ pudgalo mohasamutthitena dauḥśīlyena samanvāgataḥ apāyeṣūpapa- [p. 78] dyate.  yathā chuchundarīkṛmyajagarayūkāmakṣikādayo yathā śarīre viṃśatikṛmijātayaḥ.  idaṃ karma yena samanvāgataḥ pudgalo ‘pāyeṣupapanno durgandho bhavati jihmendriyo ‘vyaktendriyaḥ.

 

LI.

daśākuśalaḥ karmapathāḥ katame daśa.  trividhaṃ kāyakarma. caturvidhaṃ vākkarma.  trividham manaskarma.  eṣāṃ daśānām akuśa- lānāṃ karmapathānāṃ vipākena daśānām bāhyānām bhāvānām abhi- vṛddhir bhavati.

 

LII.

prāṇātipātasyākuśalakarmapathasya vipākena pṛthivyā ojaś ca tejaś cāntardhīyate.  tasyaiva ca karmaṇo vipākenālpāyur bhavati.

 

LIII.

adattādānasyākuśalasya karmapathasya vipākena pṛthivyām aśaniśukaśalabhamūṣikakīṭaprabhṛtayaḥ [sasyaghāsakā utpadya]nte. tasyaiva karmaṇo vipākena bhogavyasanam adhigacchati.

 

LIV.

kāmamithyācārasyākuśalasya karmapathasya vipākena pṛthi- vyāṃ tṛṇadarbhādīni durgandhīni prādurbhavanti.  tasyaiva kar- maṇo vipākena sampannagṛhāvāsam praviśanti.  atrāvadānaṃ śvabhrapadasya susudhī dārikā kāsirājñaḥ patnī devāvataraṇe kālo- dayinaḥ pūrvajanmany avadānaṃ vaktavyam.

 

LV.

mṛṣāvādasyākuśalasya karmapathasya vipākena mukharoga- [p. 79] dantaroga galarogamukhadaurgandhyādīni prādurbhavanti.  tasyaiva karmaṇo vipākenābhutākhyānaṃ pratilabhate.

 

LVI.

piśunavacanasyākuśalasya karmapathasya vipākena pṛthi- vyāṃ.  śarkarakaṭhallyādīni duḥkhasaṃsparśādīni prādurbhavanti. tasyaiva karmaṇo vipākena jātivyasanā mitravyasanā bhavanti bhedyaḥ parivāraś ca bhavati.

 

LVII.

paruṣavacaso ‘kuśalakarmapathasya vipākena pāṃśurajo- dhūlivātavṛṣtyādīni prādurbhavanti.  tasyaiva karmaṇo vipākenāma- nojñaśabdaśravaṇadarśanāny anubhavanti.

 

LVIIĪ#.  sambhinnapralāpasyākuśalasya karmapathasya vipākena… kandaraśvabhrādīni prādurbhavanti.  tasyaiva karmaṇo vipākenānā- deyavacanā bhavanti.

 

LIX.

abhidhyāyā akuśalasya karmapathasya vipākena vrīhiyava- godhūmādīnāṃ sasyānāṃ tuṣapalālā dīni prādurbhavanti.  tasyaiva karmaṇo vipākena paraprārthanīyabhogā bhavanti.

 

LX.

vyāpādasyākuśalakarmapathasya vipākena prabhūte upte niṣphalaṃ sasyam bhavati.  tasyaiva karmaṇo vipākena pratikūladar- śano bhavati.

 

LXI.

mithyādṛṣṭer akuśalasya karmapathasya vipākena tiktakaṭu- [p. 80] kabhāvāny api picumandakoṣātakīviṣatiktālābuprabhṛtīni phalāni prādurbhavanti.  mithyādṛṣṭer akuśalasya karmapathasya vipākena nāstikyavādi bhavanti.  ucchedadṛṣṭiḥ lokāyatādiṣu ca śāstreṣu prasādo bhavati.  yathā padāśvasya rājaputrasya yaḥ kumārakāśyapena śve- tikāyāṃ vinīto lokāyatikaḥ.  yathā yathā sattvā imān daśākuśalān karmapathān bhāvayanti tathaiṣāṃ daśānām bāhyānām bhāvānām atīva prādurbhāvo bhavati.  anenaiva ca kāraṇena mahāsaṃvartakalpe bhaviṣyati samayo ‘nāgate ‘dhvani yat tilā bhaviṣyanti tilapiṣṭaṃ bhaviṣyati tailaṃ na bhaviṣyati ikṣur bhaviṣyati ikṣutaso na bhaviṣyati guḍo na bhaviṣyati.  na khaṇḍam bhaviṣyati na śarkarā bhaviṣyanti. gāvo bhaviṣyanti kṣīram bhaviṣyati dadhi bhaviṣyati navanītaṃ na bhaviṣyati na ghṛtaṃ na gḥrtamaṇḍo bhaviṣyati.  evam anupūrveṇa sarveṇa sarve rasā antardhāsyanti. [p. 81, blank] [p. 82] LXII.  katame daśānuśaṃsā madhyadeśe caturmahācaityalumbinī- mahābodhiprabhṛtiṣu Tathāgatacaityāñjalikarmapraṇipāte.  Ucyate. madhyadeśe janma pratilabhate.  udārāṇi ca vastrāni pratilabhate.  udā- raṃ kulam pratilabhate.  udāraṃ vayaḥ pratilabhate.  udāraṃ svaram pratilabhate.  udārām pratibhānatām.  pratilabhate.  udārāṃ śraddhām pratilabhate.  udāraṃ śīlam pratilabhate.  udāram śrutam pratila- bhate.  udāraṃ tyāgam pratilabhate.  udārāṃ smṛtim pratilabhate.  udārām prajñām pratilabhate.  asyoddānam.  deśavastrakularūpa- svarapratibhānatāśraddhāśīlaśrutatyāgān smṛtimān bhavati prajñā- vān Tathāgatasya buddha prasādaṃ kṛtvāñjaliṃ labhate dhīraḥ   [p. 83] saprajña udāram āśravakṣayam.  uktaṃ ca sūtre.  ye kecid ānanda caityacaryāṃ caramāṇāḥ prasannacittāḥ kālaṃ kariṣyanti.  yathā bhallo nikṣiptaḥ pṛthivyām tiṣṭhate evaṃ kāyasya bhedāt svargeṣūpa- patsyanti. [p. 84] ##LXIII.

katame daśānuśaṃsās Tathāgatacaityavandanāyām.  Ucyate. abhirūpo bhavati.  susvaraḥ.  ādeyavākhyaḥ.  pariṣadam upasaṃkrān- taḥ pariṣadam āvarjayati priyo bhavati devamanuṣyāṇām.  maheśākhyo bhavati.  maheśākhyaiḥ samāgamo sattvaiḥ bhavati.  buddhair bud- dhaśrāvakaiś ca samāgamo bhavati.  mahābhogo bhavati.  svargeṣū- papadyate.  kṣipraṃ ca parinirvāti.  ime daśānuśāṃsās Tathāgatacai- tyavandanāyāḥ. [p. 85] ##LXIV.

katame daśānuśaṃsāś chattrapradānasya.  Ucyate.  chattra- bhūto bhavati lokasya.  anavatapto bhavati kāyena anavatapto bhavati cittena.  ādhipatyasaṃvartanīyaṃ cānena karma kṛtam bhavaty upa- citam.  punaḥ punaś ca rājā bhavati cakravartī.  maheśākhyo bhavati. maheśākhyaiḥ sattvaiḥ samāgamo bhavati buddhair buddhaśrāvakaiś ca samāgamo bhavati.  mahābhogo bhavati.  svargeṣūpapadyate.  kṣi- praṃ ca parinirvāti.

 

a)## atra gaṃgāsaṃtāre Bhagavataḥ pratyekabuddhasya stūpe dat- tasya chattrasya vipāko varṇyate.  yathā cārya sundaranando vyāka- roti. jentākasya ca snānena tālasyālepanena ca  ekacchattrapradānāc ca prāptā me suvarṇavarṇatā. evamādi chattrapradānasya vipāko vaktavyaḥ.  āha ca. [p. 86, blank] [p. 87] yad dhāryate pravaradaṇḍam udārarūpaṃ kodaṇḍadāmaparimaṇḍitavastikośam chattraṃ viśālam amalaṃ śaśimaṇḍalābham chattrapradānajanitena jagaddharasya. śricihnabhūtam maṇihemadaṇḍam paṭojjvalaṃ kāñcanam ātapatram yad dhāryate mūrdhni narādhipasya chattrapradānena jagaddharasya ime daśānuśaṃsaś chattrapradānasya.

 

LXV.

katame daśānuśaṃsā ghaṇṭāpradānasya.  Ucyate.  abhirūpo bhavati.  susvaro bhavati.  manojñabhāṣī bhavati.  kalaviṃkarutabhāṣī bhavati.  ādeyavākyo bhavati.  nityaṃ samprahāryajāto bhavati. punaḥ punar ānandaṃ śabdaṃ śṛṇoti.  svargeṣūpapadyate.  mahā- bhogaś ca bhavati.  kṣipraṃ ca parinirvāti.

 

a)## yathā viśākhayā mṛgāramātrā Bhagavān pṛṣṭaḥ.  katham mama prāsāde nityaṃ kālam pañcāṇgikaṃ tūryaṃ sadaiva vadet.  Bhagavān [p. 88] āha.  sarvasvaropetāṃ ghaṇṭām āropaya.  evaṃ te nityaṃ kālam prāsāde pañcāṃgikatūryaśabdo bhaviṣyati.  anavadyaś ca.  ime daśa guṇā ghaṇṭāpradānasya. [p. 89]

 

##LXVI.

katame daśa guṇā vastrapradānasya.  Ucyate.  ślakṣaṇa chavir bhavati.  snigdhacchavir bhavati.  na ca rajaś cailaṃ kāye śliṣyati. hrīrapatrāpyasampanno bhavati priyadarśano bhavati prabhūtavastro bhavati lābhī ca bhavati sūkṣmāṇāṃ vastrāṇām āstaraṇānām.  mahā- bhogo bhavati.  svargeṣūpapadyate kṣipraṃ ca parinirvāti.  yatha- oktaṃ Bhagavatā devatā sūtre.  vastraprado bhavati varṇavān.  ime daśa guṇānuśaṃsā vastrapradānasya. [p. 90]

 

##LXVII.

katame daśānuśaṃsā āsanapradānasya.  Ucyate.  gurusthā- nīyo bhavati lokasya.  priyadarśano bhavati.  prāsādiko bhavati.  paṇ- ḍita janābhigamyo bhavati.  yaśaḥ kīrtiś cāsya loke prathitā bhavati. sukhasaumanasyabahulo bhavati.  svadeśe ‘bhiramati.  āsanair avai- kalyam bhavati.  upasthāyakair avaikalyam bhavati.  mahābhogaś ca  bhavati.  svargeṣūpapadyate.  kṣipraṃ ca parinirvāti.  ime daśa guṇā āsanapradānasya. [p. 91]

 

##LXVIII.

katame daśānuśaṃsā bhājanapradānasya.  Ucyate.  bhājana- bhūto bhavati guṇānāṃ snigdhasaṃtatir bhavati.  na ca tṛṣābahulo  bhavati.  tṛṣārtasya pānīyam prādurbhavati.  na ca preteṣūpapadyate. bhājanair avaikalyam bhavati.  mahābhogaś ca bhavati.  svargeṣūpapa- dyate.  kṣipraṃ ca parinirvāti.  ime daśānuśaṃsā bhājanapradānasya. [p. 92]

 

##LXIX.

katame daśānuśaṃsā bhojanapradānasya.  Ucyate.  balavān  bhavati.  varṇavān bhavati.  sukhito bhavati.  pratibhānavān bhavati. dīrghāyur bhavati.  mahājanābhigamyo bhavati.  priyadarśano bhavati. mahābhogaś ca bhavati.  svargeṣūpapadyate.  kṣipraṃ ca parinirvāti.

 

a)## yathoktam Bhagavatā vaiśālyāṃ siṃhasya rājaputrasya.  dadan siṃha priyo bhavati.  santo janā bhajanti.  kalyāṇaśabdo bhavati. viśāradaḥ parṣadam avagāhati.  kālagato deveṣūpapadyate. gāthā coktā. [p. 93] te tatra nandanti ramanti ca modayanti  samarpitāḥ kāmaguṇeṣu pañcasu kṛtvā hi vākyam amitasya tāyino  modanti te sugatavarasya śrāvakāḥ. etad dānasya phalam Bhagavatoktam. svargeṣūpapadyate kṣipraṃ ca parinirvāti.  āha ca. nānārasavyañjanasupraṇītaṃ kāle śubhaṃ gandharasopapannam dadāti yaḥ pātram avekṣya dānaṃ sadāryasaṃghasya guṇān vicintya āyuś ca varṇaṃ ca yaśo balaṃ ca samprāpya bhogān pratibhāṃ sukhaṃ ca  divīha caiva prathitottamaśrīḥ  sukhāt sukhaṃ yāti vimokṣam ante. ime daśa guṇā bhojanapradānasya. [p. 94] ##LXX.

katame daśa guṇā yānapradānasya ucyate.  sukumāracaraṇo bhavati.  supratiṣṭhitacaraṇo bhavati.  mārgaklamatho na bhavati. na ca bahvamitro bhavati.  punaḥ punaḥ ṛddhipādān pratilabhate. hastyaśvādibhir yānair avaikalyam bhavati.  mahābhogaś ca bhavati. svargeṣūpapadyate.  kṣipraṃ ca parinirvāti.

 

a)## yathā coktam devatāsūtre.  yānadaḥ sukhito bhavati.  yo dadāty upānahau.  yathā coktam abhidharme cakravartisūtre.  katamasya kar- maṇo vipākena rājā cakravartī hastyaśvādīni vāhanāni pratilabhate. dīrgharātraṃ rājā cakravartī mātaraṃ vā pitaraṃ vopādhyāyaṃ vā skan- dhena vahati vā vāhayati vā.  hastyaśvādibhiḥ śivikāyānair vā vahati  vā.  durgasaṃkramaṃ vā karoti.  setubandhaṃ karoti.  upānaha- pradānāni vā dadāti.  kāruṇyena mahāṭavyāṃ sārtham atikrāmayati. tasya karmaṇo vipākena rājā cakravartī hastyaśvādīni pratilabhate. tatrārūḍhaḥ samudraparyantām pṛthivīṃ divasacaturbhāgena parya- ṭati.  ime daśa guṇā yānapradānasya.  [p. 95, blank] [p. 96]

 

##LXXI.

katame daśa guṇāḥ pratiśrayapradānasya.  Ucyate.  rājā  bhavati prādeśikaḥ.  rājā bhavati māṇḍalikaḥ.  rājā bhavati Jambudvīpādhipatiḥ.  rājā bhavati dvīpadvayādhipatiḥ.  rājā bhavati dvīpa- trayādhipatiḥ rājā bhavati caturdvīpādhipatiś cakravarti.  mahābhogaś ca bhavati.  svargeṣūpapadyate.  kṣipraṃ ca parinirvāti.  yathā sumedhāyā bhikṣuṇyā gāthā. [p. 97] Bhagavati konāgamunau saṃghārāme ca niveśe sakhyas trayo vayaṃ sa vihāraṃ dadau pūrvam. etā gāthā sumedhāyāḥ.  dharmadinnā ca bhikṣuṇī viśākhyā ca  mṛgāramātā.  tābhiḥ pūrvaṃ daridrastrībhiś catvāri kāṣṭhāni nikhanya kāśakaṭakam upari dattvā Bhagavān konāgamunir buddho niman- tritaḥ sa tatra bhikṣubhiḥ sārdham muhūrtaṃ viśrāntaḥ tābhiś cit- tāni prasāditāni.  tena karmaṇā śatasahasraṃ vārān deveśūpapannāḥ. aparimitāni cakravartirāṣṭrāny anubhūtāni.  sumedhāgāthāś cāsminn arthe sarvā vistareṇa pratyekam avagantavyāḥ.  ime daśa guṇāḥ  pratiśrayapradānasya.

 

LXXII.  katame daśa guṇaḥ pānakapradānasya.  Ucyate.  sarven- driyasampanno bhavati.  prasannavadano.  viśuddhalalāṭaḥ.  snig- dhacchaviḥ saṃgatabhāṣī bhavati.  na ca tṛṣābahulo bhavati.  tṛṣi- [p. 98] tasya pānīyam prādurbhavati.  na ca preteṣūpapadyate.  mahābhogaś ca bhavati.  svargeṣūpapadyate.  kṣipraṃ ca parinirvāti.  yathā cāha. manojñavarṇaṃ rasagandhayuktaṃ  sarvendriyaprītivivardhanaṃ ca akālikaṃ satpuruṣapraśastaṃ dadāti saṃghāya tu pānakaṃ yaḥ  sakṛtpipāsāvigato viśoko rasān pradhānān caturo ’nubhūya jagac ca saddharmarasena tarpya tṛṣākṣayaṃ yāti sukhaṃ sukhena. ime daśa guṇāḥ pānakapradānasya.

 

LXXIII.  katame daśa guṇā mālāpradānasya.  Ucyate.  mālābhūto bhavati lokasya.  kāyād daurgandhyam apaiti saugandhyam prādur- bhavati.  nityasugandho nityālaṃkṛto bhavati.  abhedyaparivāro bhavati.  sarvajanapriyo bhavati.  mahābhogaś ca bhavati.  svargeṣū- papadyate.  kṣipraṃ ca parinirvāti. [p. 99] ##a)## āha ca. mālyaṃ vicitram pravaraṃ sugandhaṃ  praharṣaṇam prītikaraṃ narāṇām prasannacitto munidhātugarbhe Tathāgatebhyaś ca dadāti yo vai sa divyamālyābharaṇojjvalāṃgaḥ śrīmat sukham prāpya divīha caiva bodhyaṃgadāmapratibhūṣitātmā mokṣam paraṃ yāti guṇāgragandhaḥ.

 

b)## tathānyatarasya daridragṛhapater duhitā.  sā khalu dvāre sthitā janapadaṃ sarvālaṃkārabhūṣitam paśyati.  utsave ramamāṇam. sā pitaram āha.  mām apy alaṃkuruṣveti.  pitāha.  kuto ’smākaṃ daridrāṇām alaṃkāraḥ.eṣa janapadaḥ kṛtapuṇyo ’nekaśo buddhe Bhagavati kṛtādhikāraḥ.  tena ca karmaṇā karṇesumanasya sthavi- rasyāvadānaṃ vistaraśas tasyoktam.  evam alpo ’pi Bhagavati kṛtaḥ prasādo mahāphalo bhavati.  tayā pitātīvoparodhitaḥ prayaccha mama kiṃcid eṣo ’grato vihāraḥ atra Bhagavataḥ pūjām upacariṣyāmīti. tena duḥkhārtena vibhave ’vidyamāne palālamayīm mālāṃ kṛtvā dattā.  sā tām palālamayīm mālāṃ gṛhya buddhapratimāyāḥ śirasi dattvā pādayoḥ praṇipatya āha.  Bhagavann anena kuśalamūlena saṃsāre saṃsaratyā mā bhūyaḥ dāridryaṃ syād iti.  tasyāḥ prasāda- jātāyās tad ahar eva mānuṣyaṃ strībhāvam atikrāntaṃ divyaṃ rūpam prādurbhūtam.  tadviṣayaprativāsinā ca rājñāgradevī sthāpitā. kālagatā deveṣūpapannā.  paścime ’pi ca bhave campāyām agraku- [p. 100] likasya duhitā pratyājātā paramakalyāṇī sauvarṇā cāsyā mālā sarva- ratnamaṇḍitā śirasi sahasaiva prāsaiva prādurbhūtā.  mātāpitṛbhyāṃ vismaya- jātābhyām mālinīty evāsyā nāma kṛtam.  yadā ca Bhagavān abhisambuddho rājagṛhāc campām anuprāptaḥ.  sā copasaṃkrāntā. tasyāś ca Bhagavatā dharmadeśanā kṛtā pravrajitā cārhantī saṃvṛttā. sāha cittotpādād evāsyā mā me bhūyo mālā bhavatv ity antarhitā. tāṃ ca dṛṣṭvā vismayaprāptā devatā gāthām anugāyate yathāha. dattvā tu palālamayīm mālāṃ sā mālinī sugatasya caitye varakanakaratnamālāṃ lebhe bodhyaṃgamālāṃ ca. ime daśa guṇā mālāpradānasya.

 

LXXIV##.  katame daśa guṇā muktapuṣpapradānasya.  Ucyate.  puṣpa- bhūto bhavati lokasya.  ghrāṇendriyaṃ viśuddhyati.  kāyadaurgandhyaṃ samapaiti.  saugandhyam prādurbhavati.  daśa diśaḥ śīlagandhaḥ khyātiṃ gacchati.  abhigamanīyaś ca bhavati.  lābhī ca bhavati [p. 101] iṣṭānāṃ dharmāṇām.  mahābhogaś ca bhavati.  svargeṣūpapadyate. kṣipraṃ ca parinirvāti.

 

a)## atra karṇesumanasya pūrvajanmani prasāde jāte ekaika- puṣpapradānasya vipāko vaktavyaḥ.  yathā sa eva āha. ekapuṣpapradānena aśītikalpakoṭayaḥ  durgatiṃ nābhijānāmi buddhapūjāya tat phalam. ime daśa guṇā muktapuṣpapradānasya.

 

LXXV##.  katame daśa guṇā dīpapradānasya.  Ucyate.  pradīpabhūto bhavati lokasya.  māṃsacakṣur naśyati.  divyacakṣuḥ prādurbhavati. avidyāndhakāraṃ vidhamati.  jñānāloka utpadyate.  kuśalākuśalān dharmān kṣipram prajñāyā pratividhyati.  saṃsāre saṃsarato ’vidy- āndhakāro na bhavati.  mahābhogaś ca bhavati.  svargeṣūpapadyate. kṣipraṃ ca parinirvāti. [p. 102]

 

##a)## yathā coktam abhidharme cakravartisūtravibhaṃge.  kasya kar- maṇo vipākena rājā cakravartī maṇiratnam pratilabhate.  dīrgharātraṃ rājñā cakravartinā dīpradānāni pradattāni.  pradīpaikadānāni ca. andhakāre ratna pradīpā dhāritā.  ye cakṣuṣmantas te samaviṣa- māṇi rūpāṇi paśyantu.  āha ca. buddhapraśastaṃ labhate ca cakṣuś cakṣus tu yasyottamahetubhūtam lokāvabhāsam bhavatīha rūpam  pradīpadānena jagaddharasya. tejo’dhiko nārtham udīkṣaṇīyaḥ atīva tuṣṭaḥ śubhakarmadarśī samprāpya saukhyaṃ divi ceha caiva viśuddhacakṣuḥ praśamam paraiti. atrāryāniruddhasya dīpe divyacakṣur ṛṣīṇāṃ ca cakṣūtpāṭana- mokṣāyaṇe vaktavyam.  yathā dīpamālāpradānena dīpaṃkareṇa bu- ddhatvam prāptam.  yā ca śrāvastyāṃ cakṣuvikalena pradīpamālā kāritā.  saprasādo jātaḥ.  praṇidhānaṃ kṛtavān.  utthitasya cāsya yathā paurāṇaṃ cakṣuḥ saṃvṛttam.  ime daśa guṇā dīpapradānasya. [p. 103]

 

##LXXVI.

katame daśa guṇā gandhapradānasya.  Ucyate.  gandha- bhūto bhavati lokasya.  ghrāṇendriyaṃ viśudhyati.  kāyadaurgan- dhyam apaiti.  saugandhyam prādurbhavati.  daśa diśaḥ śīlagandhaḥ pravāti.  abhigamanīyo bhavati.  lābhī ca bhavati iṣṭānāṃ dharmāṇām. mahābhogas ca bhavati.  svargeṣūpapadyate.  kṣipraṃ ca parinirvāti.

 

a)## yathoktam abhidharme cakravartisūtre.  kasya karmaṇo vipākena rājñāś cakravartinaḥ strīratnasya romakūpebhyaḥ śarīrād gandho nirgacchati.  tad yathā gandhasamudgakasya.  dīrgharātraṃ tayā striyā caityagarbhagṛheṣu gandhopalepanāni datāni.  sura- bhīṇi ca puṣpāṇi dhūpaś ca dattāḥ.  stūpeṣu ca gandhasnāpanāni kṛtāni.  tasya karmaṇo vipākena rājñaś cakravartinaḥ strīratnasya śarīrād evaṃrūpo gandho nirgacchati.  tad yathā gandhakaraṇḍasya. ime daśa guṇā gandhapradānasya”. [p. 104]

 

##LXXVII.

katame daśa guṇāḥ pravrajyāyāḥ.  Ucyate.  putrabhārya- duhitṛdhanatṛṣṇāsya na bhavati.  kāmasya parigraho na bhavati. araṇyavāse prītim pratilabhate.  buddhagocaraṃ sevate.  bālagocaraṃ vivarjayati.  durgatigamanīyān dharmān vivarjayati.  sugatigamanīyān dharmān sevate.  devā asya spṛhayanti.  nityaṃ sugatavacane pra- vrajyām pratilabhate.  ime daśa guṇāḥ pravrajyāyā bhavanti.

 

LXXVIII.

katame daśa guṇā araṇyavāsasya.  Ucyate.  saṃgaṇikā vivarjayati.  pravivekaṃ sevate.  dhyānālambanaṃ cittaṃ bhavati. na ca bahukarmakṛtyatām prāpnoti.  buddhānāṃ smṛtiṃ yāti. prītisukhasaumanasyaṃ kāyo na jahāti.  antarāyāś ca na bhavanti. brahmacaryasya alpāyāsena samādhim adhigacchati.  uddiṣṭaṃ cāsya padavyañjanaṃ na naśyati.  yathāśrutānāṃ dharmāṇāṃ vistareṇār- tham ājānati.  ime daśa guṇā araṇyavāsasya.

 

LXXIX.

katame daśa guṇāḥ paiṇḍapātikatve.  Ucyate.  caṃkramo sya upārjito bhavati.  gocaro’sya prahato bhavati.  māno.  sya nihato [p. 105] bhavati.  ātmānaṃ lābhena yojayati.  parān puṇye pratiṣṭhāpayati. śāstuḥ śāsanaṃ dīpayati.  paścimāyā janatāyā ālokaḥ kṛto bhavati. sabrahmacāriṇām upaghātaḥ kṛto na bhavati.  nīcacittam upasthā- pitam bhavati.  piṇḍapātaparacittasya bhikṣoḥ sarvā diśo ’pratikūlā bhavanti gamanāya.  ime daśa guṇāḥ piṇḍapātikatve.

 

LXXX.  daśa vaiśāradyāni.  katamāni daśa.  Ucyate.  viśārado grāmam praviśati.  viśārado grāmān niṣkrāmati.  viśāradaḥ piṇḍapātam pari- bhuṃkte.  viśāradaḥ pariṣadi dharmaṃ deśayati.  viśāradaḥ saṃgha- madhyam avatarati.  viśārada ācāryopādhyāyān upasaṃkrāmati. viśārado maitracittaḥ śiṣyān anuśāsti.  viśāradaś cīvarapiṇḍapāta- śayanāsanaglānapratyayabhaiṣajyapariṣkārān paribhuṃkte.  grāhyaṃ cāsya vaco bhavati.  imāni daśa vaiśāradyāni. karmavibhaṃgasūtraṃ samāptam.

 

 

Comparative List of the Names

of Divine Beings & Places

 

English         Sanskrit        Chinese         Tibetan

 

Conqueror                 Bhagavān          世尊                    bCom-ldan-‘das

 


 

 

 

 

Bibliography of Works

Originally Written in Sanskrit

 

S1

Śākyamuni Buddha (Tib: Sh’akya thub-pa), 500bc.  All the Kinds of Karma (Karma Vibhaga) (Tib: Las rnam-par ‘byed-pa, Tibetan translation at ACIP digital text KL00338-2, ff. 455a-490b of Vol. 26 (La) of the Collection of Sutras Section [Sūtra, mDo-mang] of the bKa’-‘gyur [lHa-sa edition]).  Another, shorter version is found at KL00338-1, ff. 425b-455a of the same volume; we have used the longer for the current translation, although in the native catalog to the Kangyur it is referred to as the “shorter” version.

We have also used the ACIP digital text KS00338-2 {@is Levi the longer?} for the Sanskrit, which corresponds to the version in: Levi, Sylvain (1863-1935).  Mahā Karmavibhaga (La Grande Classification des Actes) et Karmavibhagopadeśa (Discussion sur le Mahā Karmavibhaga) (Paris: Librairie Ernest Leroux, 1932).

For the Chinese we have used @.

 

 

 

 

 

Bibliography of works

originally written in Tibetan

 

B1

N.a.  An Abbreviated Catalog of the Individual Works found in the Precious Kangyur, the Word of the Victorious Buddha [Native Catalog to the Lhasa Edition of the Kangyur] (rGyal-ba’i bKa’-‘gyur rin-po-che’i chos-tsan so-so’i mtsan-byang dkar-chag bsdus-pa, ACIP KL04568), 49ff.

 

 

 

[1] Karma Vibhanga: The present translation has been made from the Tibetan version of the text, since we know it to be complete and well-edited.  In resolving textual issues we have also referred to the Sanskrit and Chinese versions.  In situ we will normally use simple pronunciation in referring to languages other than English; but will give the full transcriptions or Chinese characters in the bibliography in the appendices below, and where footnotes would require them.  Please see bibliography entry %S1, KL00338 for details of editions used.  We will also be adding section numbers in square braces and a smaller font, for ease in referring to any particular text section.

[2] First division of the text: The “division” here (bam-po in Tibetan) is not a subject division but simply a division of text quantity, similar to a byte count in a digital text, used to help in detecting omissions from or additions to the original.

[3] I bow down: It was a custom for scholars translating ancient Buddhist texts from Sanskrit into Tibetan to bow down to specific holy persons or objects, to help the reader identify the subject of the work.  At the beginning of a work belonging to the section on vowed morality, the translator should bow down to omniscience; and at the beginning of a work belonging to the section on higher knowledge, to glorious Gentle Voice; and at the beginning of a work belonging to the section on the sutras, to the Buddhas and bodhisattvas.

This line is not part of the original sutra but is found in our edition.  As the native catalog to the Lhasa edition of the Kangyur also notes (at f. 25b, %B1, KL04568) there is no colophon to this version identifying the translators; although the alternate version does include one and lists the translators as the Indian pandits Jinamitra, Danashila, and Munivarma; and the Tibetan master translator Bande Yeshe De.

[4] An altar where creatures are sacrificed: The older traditions in India, prior to the coming of the Buddha, taught that the sacrifice of animals was a spiritual path.

[5] The city of Kasmarya: The Sanskrit suggests that this was a city named Kashmir, probably relating to the modern area of this name.

[6] The monk was an enemy destroyer: “Enemy destroyer” is a Buddhist technical term which describes a person who has reached the level where they have already seen emptiness directly, and used this experience to destroy, one by one, the enemies of their own negative emotions.  This level is also what we call “nirvana,” which literally means to “blow out” the fire of these emotions.

[7] Enjoying the spectacle: The Buddha is saying that even actions like enjoying a war movie plant negative karmic seeds which shorten our life.

[8] The Sutra on Darkness: The sutra is identified in the Sanskrit original as the Kalika Sutra.  {@might be Kalika Purana, have Ben check when get some internet}  It doesn’t seem to be extant in modern times.  Ananda was a close disciple of this Buddha.

[9] The demons can never touch: Presumably referring to the Sutra on Darkness just quoted, although that was in prose, and this in verse.

[10] How good it would be to strike: Needless to say, this would apply to military or any other kind of violence, performed for example with weapons.

Source: https://texts.diamondcutterclassics.com/all-the-kinds-of-karma/